Värmeböljan hade precis lagt sig när jag kom till Bryssel och de bilfria boulevarderna. I stället för brusande bilar var centrum fyllt med familjer på picknick mitt på boulevarden och med bordtennisbord och boulebanor i körfälten.

Högtrycket hotar skörden i EU

Våren började lite skakigt med torka i Frankrike, Tyskland och Polen. I Spanien och Portugal var våren både torr och varm. Till detta kom sedan värmeböljan i slutet av juni med temperaturer uppåt 40 grader i flera av Europas kornbodar. Riktigt hur det kommer att påverka skördarna var svårt att säga 9 juli, men Kommissionens prognos på 307 miljoner ton spannmål i år kommer förmodligen att sjunka under 300. Sverige med sitt högtryck på knappa 30 grader står sig alltså bra i den väderkonkurrensen.

Rapsarealen är obetydligt lägre i år, men däremot inte den förväntade skörden som beräknas landa på minus 10 % jämfört med det goda fjolåret. För proteingrödorna är prognosen både bra och dålig, alltså hyfsad totalt sett. Proteingrödorna kommer att få ett uppsving i den nya jordbrukspolitiken eftersom man kan så dem på ekologiska fokusarealer.

EU:s handel väntas bli gynnad av den svagare kursen mot dollarn, låga fraktkostnader, svårigheterna för Ryssland och Ukraina samt det egyptiska kravet på max 13,5 % vattenhalt för spannmål.

En speciell diskussion denna gång gällde torkat foder. Spanjorer och fransmän talade sig varma för sin torkade lusern, som kineserna uppskattade tack vare att uppvärmningen till 250 grader gav ett foder utan smittor och grobara ogräsfrön. Problemet var bara att kineserna inte betalade tillräckligt för denna energikrävande produktion och nu ville odlarna ha mer EU-stöd. Tyskarna ville däremot inte ha stöd utan hade stängt tillverkningen, liksom vi svenskar gjorde tidigt. Fukten och marknadsinsikten verkar större i norra Europa.

GMO-diskussionen som ett stort hyckleri

Kommissionens representant presenterade de förslag som finns för åternationalisering av GMO-frågan, men också en uppdelning av frågorna i odlings- och foderimportdelar. Avslutningen på föredraget var att hon tyckte att européerna är ett gäng hycklare, som kan rösta emot GMO i Bryssel men sedan ha fullt flöde av GMO-foder in i sitt land. Efter denna beskrivning gick flera mötesdeltagare i taket, men Kommissionens dam stod på sig på alla språk hon kunde. På måndag 13 juni ska Rådet diskutera förslagen, och diskussionen slutar nog inte då. Tyvärr har vi inte på länge haft en ordentlig diskussion om önskvärda egenskaper i växtförädlingen utan nästan enbart om en förädlingsteknik av flera.

Växtskyddsfrågan allt rörigare

Efter det tvååriga moratoriet ska nu EFSA än en gång ta ställning till det material som finns framme om hur neonikotinoiderna påverkar bin, andra djur och människa. Det verkar dröja innan EFSA blir klar med sin utvärdering. Nytt för veckan var att britterna hade fått nej till sin ansökan om undantag för höstraps på 49 % av sin areal. För att testa dispenssystemet har de nu lämnat in en andra ansökan som omfattar endast ett grevskap, Suffolk, som är 5 % av den totala brittiska arealen.

Den allmänna tron i Bryssel verkar vara att läget är ganska slutkört för neonikotinoiderna. Vissa medlemsstater ger sig däremot aldrig. Finland lyckades få dispens för våroljeväxterna för andra våren i rad, men däremot lyckades man inte så utsädet i den väta som de led av i våras. Nu har alltså Finland återigen ett lager med betat utsäde som man ska så nästa vår om man lyckas få dispens en tredje gång. I Italien med totalförbud sedan 2009 har däremot bondeorganisationerna helt andra tankar.

Ogrässituationen för oljeväxter är ett problem inte bara i Sverige där säsongen rullar på med en dispens på 120 dagar för Butisan Top och Nimbus. Även andra länder som Belgien och Polen ser ut att få bekymmer med ogräsmedel framöver. Däremot verkar inte de andra länderna ha fått förbud utan utfasning, alltså möjlighet att sälja och använda lagret under 6 resp. 12 månader efter beslutet.

På DG Santé ( f d DG Sanco) verkar man tycka att minor use-system, dispenser och utvidgat godkännande för fler grödor kan fortsätta att vara en del av det europeiska lantbrukets vardag.

Kinas behov av oljeväxter är enormt

Copa-Cogeca fick besök av Kinas ambassad. Inte helt oväntat var det en Mr Chang som dök upp. Däremot pratade han oväntat bra engelska. Det vi fick veta var bl a att Kina står för 20 % av världens konsumtion, men endast 9 % av odlingsarealen. Importbehovet av oljeväxter väntas därför stiga raskt från 80 miljoner ton idag. Importen är då 72 miljoner soja och 5 raps. På frågan om det skulle vara med eller utan GMO-teknik svarade han någorlunda tydligt att humankonsumtionen i första hand skulle vara GMO-fri och helst närodlad, men att fodret som håvades in runt om i världen i huvudsak var GMO.

Olika gröna ljus för förgröningen

Varje medlemsstat ska själv snickra ihop detaljerna i sitt förgröningsprogram. Detta uppskattas inte av de som vill ha mer gemensamma villkor på en gemensam marknad. Å andra sidan är det olika svårt att t ex få till en gröddiversifiering med tre eller två grödor. Utan oljeväxtodling kan detta bli svårt i norra Europa. Sedan verkar olika länder ha helt olika tolkningar av vete som en gröda eller tre: höst, vår- och durumvete.

De ekologiska fokusarealerna beskrevs däremot av många som en möjlighet för proteingrödor och andra innovationer.

Oplanerade civila dialoggrupper

Kommissionens upplägg med bredare civila dialoggrupper får fortfarande hård kritik. Nu handlar det mest om att dagordningen är dåligt förberedd, att bra underlag inte skickas ut i förväg och att Kommissionens representation på mötena är sparsmakad och på för låg nivå. Om Kommissionens skickebud inte har mandat att säga så mycket förutom sitt manus, blir diskussionen därefter. Denna gång föreslog vi därför en allmän skärpning av förberedelserna och mötesdisciplinen. Copa-Cogecas fördelning av platser till olika länder har inte heller respekterats. Många länder utan plats kräver platser i proportion till sin medlemsavgift och då är det inte bara de största producentländerna som ska erbjudas plats hos Kommissionen och få betald resa utan även Sverige.

Kjell Ivarsson, LRF Växtodling