Trots många strapatser under 2017 och lågt prisläge framöver verkar EU-sådden bli ganska normal enligt de senaste prognoserna. Kostnaderna behöver därför pressas och speciellt gödselkostnaderna är under diskussion. När det gäller spannmål förväntas både totalarealen och produktionen minska ca 2 %. För oljeväxter och proteingrödor verkar däremot arealerna att hålla sig på samma nivå. Proteingrödorna kan dock under året påverkas av de förändrade reglerna för växtskyddsmedel på de ekologiska fokusarealerna.

Den europeiska gödselmarknaden är hårt reglerad

Gödselkostnaderna har länge varit en het fråga i Bryssel. EU skyddar sig med tullar, kvoter och anti-dumpingavgifter när man tycker att den ryska naturgasen är för subventionerad jämfört med kostnaderna i EU. För de europeiska jordbrukarna skulle öppnare gränser sänka kostnaderna, och LRF delar den åsikten. Å andra sidan vill många medlemsstater skydda sina nationella gödselfabriker från konkurrens. Dessutom vill många ogärna bli mer beroende av Putins Ryssland.

EU-kommissionen ska göra en proteinbalans för EU

Copa-Cogeca stöder nu Kommissionens initiativ att göra en proteinplan för EU under 2018. Importen till EU motsvarar ungefär 35 miljoner ton sojamjöl och är naturligtvis besvärande i dessa tider då självförsörjning hamnar allt högre upp på dagordningen. En ökad proteinodling kan också minska utsläppen av växthusgaser, främja den biologiska mångfalden och förbättra markens status. Diskussionen handlar väldigt mycket om ärter, bönor och lupin i handel, men de största kvantiteterna i Sverige finns i rapsmjöl, drank och de klöver-gräsvallar som vi har här i norr.

Webbinarium om Hållbar intensifiering

Den 6 februari hölls ett webbinarium om hur skördarna kan öka på ett hållbart och effektivt sätt. En stor oro nu är tillgången på vårutsäde av god kvalitet efter den bortregnade höstsådden.

Akrylamid på välbesökt seminarium 13 februari

Från 2005 och framåt har Livsmedelsverket arbetat med en akrylamid-indikator som består av halt x konsumtion. Enligt den indikatorn är de största normala intagen mjukt bröd, kaffe och pommes frites. Andra produkter med höga halter är potatischips, knäckebröd, flingor och kex, alltså upphettade varor med mycket stärkelse. För just potatischips är halten ofta hög, men de räknar normalt med en måttlig konsumtion. Vad ska vi då göra åt dessa halter? Sortvalet har visat sig ha stor betydelse. Ny gödslingsstrategi med mer svavel kan också vara positivt.
Först 15 år efter det svenska medialarmet 2002 har EU fått en förordning om akrylamid, 2017/2158. Förordningen träder i kraft den 11 april 2018, men saknar ännu så länge gränsvärden. En annan fråga är hur olika kontrollerna kommer att bli på kommunal nivå. På EU-nivå är FoodDrinkEurope engagerade liksom alla andra paraplyorganisationer i livsmedelskedjan.

Samverkan med samverkanslektorer

För att skapa en vinnande situation för båda parter har LRF träffat SLU:s samverkanslektorer för växtskydd för att gemensamt försöka flytta fram positionerna för den svenska växtskyddsforskningen.
En reviderad strategi för bioekonomi ska hjälpa EU:s odlare framåt
LRF och Copa-Cogeca välkomnar att Kommissionen uppdaterar sin strategi för bioekonomi och publicerar en roadmap i en mer positiv riktning mot primärproduktionen. Redan idag omfattar denna bioekonomi produkter och biprodukter från jord, skog och vatten 22 miljoner jobb till ett värde av ca 20 biljoner SEK. Det är viktigt att åtgärdsprogrammen för bioekonomi verkligen omfattar primärproduktionen och ökar sammanhållningen och koordinationen i politiken. Dessutom behövs investeringar, kunskap, rådgivning och praktisk träning. Vi behöver också öka kunskapen om nuvarande lagstiftning och marknadsverktyg. Viktigt för LRF och andra inom Copa-Cogeca är nu att lyfta tillgången på råvara (EU importerar ca 50 % ) och nya möjligheter att skapa marknader för en breddad produktportfölj för varje råvara.

Förenklingar i den kommande EU-politiken

LRF och Copa-Cogeca välkomnar tankarna på förenkling i den nya jordbrukspolitiken, CAP. Samtidigt pågår en diskussion om hur forskningspolitiken ska organiseras i FP9, det nionde ramprogrammet. Här handlar diskussionen om hur mycket budgetmedel man kommer att lägga på bondenära forskning & innovation och det europeiska innovationspartnerskapet (EIP) i DG Agri jämfört med summan till forskningsprogrammen hos DG Research.