Växtodlingsdelegationen har haft sammanträde
12 januari och 14 februari
Växtodlingsdelegationen höll ett kortare telefonmöte den 12 januari för att kunna göra tidiga inspel till några aktuella växtskyddsfrågor. Sedan hade Delegationen ett fysiskt möte den 14 februari. Mötet diskuterade bl a Livsmedelsstrategin, bioenergi, miljöskatter och budget för verksamhetsåret 2017.

Webbinarium om GMO

LRF Växtodling deltog i februari i ett webbinarium med tema GMO i LRF:s serie under våren. Efter en inledning av LRF fick vi många frågor om genteknik och växtförädling, som har fått nya möjligheter med CRISPR/cas9. Dessutom kom det fram många konstruktiva och bra förslag på vad LRF borde ägna sig åt. Snart kommer ett webbinarium om växtskydd 6 mars.

Radioprogram om kadmium i svenska jordar och grödor

LRF Växtodling deltog i radioprogrammet Klotet i P1. Ämnet var kadmium, som visar minskande halter i svenska växtodlingsprodukter

I programmet Klotet blev det ett långt inslag om kadmium i vår mat. Anledningen var att EU på senare tid har arbetat mer med frågan eftersom det finns medicinska risker med kadmium, som benskörhet, njursvikt och cancer. Sverige har därför ett problem med vissa jordar som har naturligt höga halter av kadmium sedan istiden. Denna risk har vi försökt minska genom att under drygt 20 år stoppa i stort sett all tillförsel till åkermark utom det atmosfäriska nedfallet som blåser hit från kontinenten. I Livsmedelsverkets långvariga vetemjölsstudie syns inte längre ökande halter av kadmium utan tvärtom är tendensen en minskning. En väg framåt är att sortera fram bättre råvaror till vetebröd och pasta, eftersom endast ca 20 % av spannmålen blir kvarnvara. Ca 75 % blir foder och då renas kadmium bort i njure och lever. Mjölk och kött innehåller därför mycket låga halter av kadmium.

På gång

EU:s nya gödselförordning har fått fokus på kadmium
Nu pågår slutspurten på ett arbete med en gemensam gödselförordning i EU. EU-kommissionen föreslår att man inför ett gemensamt gränsvärde och sedan sänker det till svensk och senare till finsk nivå. Det finns samtidigt både förslag som går längre med sänkningar och förslag utan nedtrappning av gränsvärdena.

En knäckfråga i de gemensamma gödselreglerna är vilket gränsvärde för kadmium som EU:s fosforgödsel ska ha, något som helt saknas idag. Sverige har p g a naturligt höga halter i marken fått gå igenom ett tufft program under 20 år för att minska tillförseln till åker. Det finska och svenska gränsvärdet bygger på att vi kan använda fosfor från Kolahalvön. Annars krävs rening av fosforn. Fyndigheterna i Nordafrika ligger däremot på kadmiumhalter som är 50 gånger högre än de vanligaste svenska NPK-gödseln.

Miljöskatter ska utredas
Svenska miljöskatter på växtskyddsmedel och kadmium ska utredas under våren. LRF kommer att delta med material till utredningen och medverka i de möten som planeras under våren. Miljöskatter på växtskyddsmedel innebär en fördyring och effekten är tveksam oavsett hur skatten baseras, det vill säga om skatten tas ut per kg, per dos eller kopplas till risk. Alla är dock överens om att vissa växtskyddsmedel med låg risk, som paraffinolja, drabbas av nuvarande system med skatteuttag per kilo verksamt ämne. Med få preparat på svenska marknaden finns oftast inte heller något val mellan lägre och högre risk. Dessutom håller EU på att se över förordningen om växtskydd och ska ta fram en ny om gödsel, vilket är ett tungt argument för att Sverige ska avstå från miljöskatter just nu.

På gång i Bryssel
Många frågor om skördeprognoser och -kvalitet följs noga av EU-kommissionen för att de ska ha en beredskap för lagring och export. I Sverige har vi nu sått 410 500 ha höstvete, +24 % högre än femårssnittet, 21 700 ha råg, ungefär medel, och 105 400 ha höstraps, vilket är den största arealen någonsin.

Dessutom är alla insatsmedel i växtodlingen på EU:s dagordning. Kanske ska man nu ändra röstningsförfarandet för GMO- och växtskyddsfrågor för att undvika de ständigt blockerande minoriteterna. En fråga som nu är högaktuell är det brittiska deltagandet i växtodlingsgrupperna. För svenska intressen har det varit bra med ett stort allierat land med samma grödor och ungefär samma skadegörare som i Sverige. Nu väntar dock Brexit., och vi får söka oss mot Tyskland och andra länder.