EU-nytt från Kjell och Wictoria på Brysselkontoret

I år uppskattar Kommissionen spannmålsarealen till – 1%, men skörden till – 6 %. Veteskörden har inte påverkats alls sedan ifjol, men däremot majsskörden rejält med -26 %. Östersjöområdet är årets vinnare i Europa och Baltikum den absolut största raketen.

Oljeväxtarealen har inte ändrat sig så mycket, men produktionen minskade med 13 %. Rapsskörden minskade med ungefär lika mycket. Sojaodlingen i EU ökar rejält, men från en mycket låg nivå.

En tydlig effekt av jordbrukspolitiken och förgröningen är att proteingrödorna ökar rejält på dessa arealer och totalt i EU. Både arealen och produktionen av ärter ökade mer än 40 % och de andra proteingrödorna nästan lika mycket. Till detta kommer givetvis rapsmjölet, dranken och de baljväxtrika vallarna.

Jordbruksdirektoratet DG Agri har nu börjat ställa samman information om priser, skörderesultat och marknadsfrågor, men inte alla länder rapporterar in uppgifter.

DG Sante är återigen oroade över mykotoxiner i spannmål. Ett seminarium ska förhoppningsvis minska oron, men först har Copa-Cogeca ett mindre möte med DG Sante.

Nya växtförädlingstekniker är på tapeten och nu funderar man på det kloka i att särbehandla GMO i förhållande till alla andra nya förädlingstekniker. Samtidigt med detta pågår diskussionen om nationella förbud mot odling av GMO i de olika medlemsstaterna.

Klimatfrågan inför COP21 i Paris

Alla branscher vill nu visa upp sig som klimatsmarta inför klimatmötet i Paris, det tjugoförsta i ordningen. För spannmål tänker Copa-Cogeca lyfta en bättre miljöeffekt med högre skördar och en växtförädling som har gett en ökning på 15 % på 15 år, fång- och mellangrödor samt bättre återföring av skörderester.

För oljeväxter tänker man sig en ökad precision i kvävegödslingen och sedan bättre precisionsodling överhuvudtaget. Även för oljeväxter anses högre skörd vara vägen till framgång. Annars verkar det nordiska arbetet med förnybar energi vara en mycket bra idé om man vill nå framgång.

Grön konkurrenskraft

Den 19 november ordnades ett dubbelmöte om Lantbrukets lönsamhet och Grön konkurrenskraft. I Grön konkurrenskraft jämfördes den svenska produktionen med våra närmaste konkurrentländer. Växtodlingsåret 2014 var bra skördeår för de båda deltagande svenska gårdarna, men även för de flesta utländska gårdarna. På samtliga av gårdarna i rapporten var skörden av vete lika stor som medeltalet de senaste 5 åren, eller högre. Produktionskostnaden på de svenska gårdarna ligger omkring medel eller strax över medel för de deltagande gårdarna. De svenska gårdarna har en låg användning av växtskydd jämfört med övriga länder. Trots det är kostnaderna för växtskydd något högre än för övriga europeiska länder.

En framtidsfråga för växtodlingsföretagen är att kunna hantera de stigande markkostnaderna som märks framför allt i de västeuropeiska länderna. Utifrån de deltagande svenska gårdarna är det även en viktig fråga att hantera och planera sina kostnader för bland annat maskiner samt att kunna hantera variationen mellan olika år. Att kunna prissäkra skörden är också en betydelsefull faktor.

Växtskyddskonferens och växtskyddsfrågan till både riksdagen och regeringskansliet

För första gången på 20 år (!) ordnade SLU en tvådagars växtskyddskonferens med ca 200 deltagare, vilket visar att det är ett ökande intresse för dessa frågor nu. Den 19 november var det sedan dags att diskutera växtskyddsförordningen med regeringskansliet och samma dag också eventuella nya skatter på bekämpningsmedel med Naturskyddsföreningen, socialdemokraterna och moderaterna i riksdagen. LRF arbetar nu med svar på de frågor som väcktes på mötena den 19 november, bl a om bedömningskriterier och zonindelning.

Klart är att svenska myndigheter måste ta ansvar för ett fungerande växtskydd i Sverige, något som saknas nu  Sedan måste rutinerna och samarbetet förbättras, så att alla berörda får ett fungerande och positivt arbetsklimat och att den svenska marknaden uppfattas som tillräckligt attraktiv.

Ny skrift om effekten av förbudet mot neonikotinoider

EU-förbudet mot betning med neonikotinoider har drastiskt minskat den svenska vårrapsarealen. Copa-Cogeca tillsammans med ADAS i England är snart färdiga med ett gemensamt EU-underlag med fakta om den förändrade odlingen och konsekvenserna. Denna utredning ska vara klar till årsskiftet och främst handla om odlingen av raps, men kanske även majs.

Dikningshandboken gör comeback

Den våta säsongen har verkligen ställt dikningsfrågan på sin spets. Den dikningshandbok som vi tog fram under Kraftsamling Växtodling gör nu comeback i digital form under länken:

Till dikningshandboken

Svensk livsmedelsforskning med växtskydd i fokus och de svenska instituten i stöpsleven

Formas har nu tagit fram ett förslag på satsning på livsmedelsforskning, där växtskydd är en viktig del. Vi hoppas på ett FoU-lyft för dessa frågor. Samtidigt pågår utredning om hur de statliga instituten JTI och SP Food and Bioscience (f d SIK) ska kunna samarbeta i framtiden. För LRF Växtodling är det naturligtvis mycket viktigt att institut håller fortsatt hög kvalitet, stor volym och gagnar svenska odlare.