LRF har tagit nya svenska växtskyddsinitiativ i närings- och forskningspolitiken
Vårens LRF-arbete i riksdagen har lett till flera utspel och möten. Nu klättrar växtskyddsfrågan allt längre upp i politikernas medvetanden. Fortfarande kräver LRF att den svenska regeringen måste agera så att vår odling inte slås ut. Vi måste få jämförbara möjligheter med våra grannländer. Miljö- och näringsdepartementet måste samarbeta bättre liksom KemI och Jordbruksverket. Det måste alltså finnas en balans mellan miljömål och produktionsmål. Vi hoppas nu också på ett lyft i samband med propositionen om en nationell livsmedelsstrategi.

Snart ska det även komma en forskningsproposition från regeringen. Som ett inspel till denna och även till Livsmedelsstrategin har LRF medverkat i Formas arbete med att beskriva läget för den svenska växtskyddsforskningen i ”Växtskyddsforskning för hållbarhet och konkurrenskraft”. Utan mer forskning, innovation och fältförsök blir det svårt att ta fram nya växtskyddslösningar och möta den politiska beställningen på ett integrerat växtskydd. 

LRF försöker även påverka i Bryssel
Från EU-parlamentets rådgivande omröstning om glyfosat (i Roundup m fl handelsnamn) skulle denna heta frågan om förlängt godkännande vidare till en omröstning där medlemsstaterna har röstetal i proportion till befolkningens storlek. För att få den erfordrade kvalificerade majoriteten måste då nästan alla stora medlemsstater rösta ja, vilket visade sig bli en väldigt komplicerad fråga nu i maj. Tyskland ville avstå i omröstningen p g a av en splittrad regering och då fanns inte den kvalificerade majoritet som krävdes.

LRF har främst via Bryssel-kontoret deltagit i paraplyorganet Copa-Cogecas lobby-arbete med att försöka lotsa denna fråga igenom EU-systemet. Glyfosat används mycket i de flesta EU-länder, men ännu mer i länder som Sverige där vi har kortare tidsfönster för alla moment i växtodlingen och inte hinner bekämpa ogräs på andra sätt.

Växtförädling i fokus
Under månaden har LRF på olika sätt försökt att lyfta frågan om växtförädling. När det gäller sortförädling ska de kommersiella firmorna klara detta själva. När det gäller första steget, pre-breeding, krävs det däremot statliga insatser för en så liten marknad som Sverige och Norden eftersom marknaden inte kan bära den kostnaden själv. Dessutom kan de nya egenskaperna som tas fram i växtförädlingen ge oss nya möjligheter för det svenska växtskyddet. Resistensförädlingen behöver ständigt förnyas för att klara angrepp av nya skadegörare i växtodlingen och skulle då kunna minska insatsen av kemiskt växtskydd.

Hur kan odlingen bli klimatsmartare?
LRF Växtodling deltog i ett möte på Copa-Cogeca där frågan om växthusgaser, speciellt N2O, från främst oljeväxtsektorn skulle diskuteras. Kommissionen vill få grepp om utsläppen av växthusgaser  från biobränslen och vad man skulle kunna göra åt dessa utsläpp. Projekt i Tyskland, Frankrike och Storbritannien presenterades. Olika beräkningsmodeller visades och också möjligheter att minska miljöutsläppen. Det är själva odlingen och gödslingen av grödan som har störst påverkan på utsläppen av växthusgasen. En rolig knorr är att den svenska vete-etanolen har stora framgångar i Tyskland tack vare miljösmart kvävegödsel.