Undantaget från kravet på bygglov gäller ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande näring på mark som inte omfattas av detaljplan. Det är kopplingen till jordbruk etc. som avgör om åtgärden kräver bygglov.

Det man såg framför sig när man motiverade undantaget finns att läsa i förarbetena till 1947 års byggnadslag och där sägs att byggnaden ska vara omedelbart avsedd för jordbruk, skogsbruk och därmed jämförlig näring. Enligt dessa förarbeten pekas mejerier, slakterier, konserveringsfabriker, sågverk och växthus ut som exempel på byggnader som inte omfattas av undantaget. De ansågs inte generellt ha en så nära koppling till driften av själva jordbruket som till exempel djurstallar och maskinhallar.

LRF har sammanfattat ett antal rättsfall som kan ge ledning om hur domstolarna hanterat ett antal bygglovsärenden kopplat till hästverksamhet. Trots att man i förarbetena till 1947 års lag såg den tidens jord- och skogsbruk framför sig har vi idag inte i praxis fått något svar på vad begreppet ”annan liknande näring” kan innebära med moderna jord- och skogsbruk för ögonen. Sammanfattningen hittar du till höger här på sidan. 

Hästverksamheter har haft särskilt svårt, men även växthus eftersom de pekas ut i förarbetena. LRF arbetar löpande med påverkansarbete i frågan för att få till stånd en modern syn på vad jord- och skogsbruk idag innebär samt lika hantering över landet.