”Så vad är det som gör LRF till den nya Miljörörelsen egentligen? Jo några centrala saker:

Det har hänt någonting i samhället vad gäller synen på jorden och skogen. LRFs konsekventa arbete med livsmedelsstrategi, skogsprogram, vattenfrågan och klimatarbetet är några exempel. Det vi gör är att visa vad vi kan. Vilka resurser vi sitter på. Och vi har blivit mycket tydligare med en sak: att det är genom att producera mer från jord och skog som vi löser en av vår tids absolut största utmaningar.

Dessutom har LRF satt fingret på att ingen utveckling är hållbar om inte människan är en del. Det kan skrivas hyllmetrar om hur vattnet ska bli renare eller fler arter bevaras. Men är inte människan, och i det här fallet bonden, markägaren, landsbygdsföretagaren, en del i arbetet, ja då har samhället misslyckats.

Det är också viktigt att förstå hur man på bästa sätt driver en utveckling. Det finns en nästan naiv tilltro till politiska styrmedel – som ett enkelt svar på de svåra frågorna. Det är ett sätt att se på saken som riskerar att lägga en våt filt över företagande, över en kreativ växtkraft som så väl behövs och som finns. Ett mer modernt sätt att tänka är frihet under ansvar  och att man litar på företagarens kompetens – det är ju bondens dagliga skötsel om sina djur som garanterar världens bästa djuromsorg, inte lagstiftningen. Det handlar om att ha en tilltro till människor, en tro på att vi alla ytterst vill göra någonting som inte bara är bra för oss själva – utan också för andra.

Därför undrar jag om det inte är dags att vi blir aktivisterna. Med företagande som vapen, entreprenörskap på barrikaderna och kreativitet som ledord. Med inställningen att det är närproducerade svenska morötter av högsta kvalitet – inte piskor – som kommer att ta Sverige in i framtiden.

För en sak är säker. Det går inte enbart att bevara sig till en mer hållbar framtid!”

Läs hela Helena Jonssons stämmotal här.