Högsta Domstolens beslut att inte ta upp överklagandet innebär att Mälarens vattenstånd kommer att höjas under april till maj och vårfloden förlängas in i växtsäsongen. Höjningen är en konstgjord översvämning som till skillnad från naturliga vårfloder kommer att drabba lantbrukarna varje år.

– Konsekvenserna blir omfattande för många bönder eftersom vårbruket försenas och i vissa fall helt omöjliggörs. Nyttan med höjningen står inte i rimlig proportion till de konsekvenser den medför. Trots att mindre ingripande miljöåtgärder, som hade gett likvärdig eller större miljönytta varit möjliga, har Stockholms stad på ett godtyckligt sätt offrat lantbrukarnas intressen, säger LRFs förbundsordförande Helena Jonsson.

– Beslutet innebär ett kraftigt ingrepp i den enskilda bondens äganderätt. Lagstiftningen och domstolarna måste ställa högre krav för att inskränkningar som denna ska få göras. Det måste krävas starka miljöskäl och det måste stå klart att miljönyttan inte kan uppnås på mindre ingripande sätt. Alternativa åtgärder har inte utretts i det här fallet, säger Helena Jonsson.

Stoppar strandbetet

Den konstgjorda höjningen av vattenståndet kring Mälaren innebär dessutom problem för betet eftersom vissa lantbrukare kan få svårt att klara beteskraven på flera strandängar.

– Enligt Stockholms stads ansökan är nyttan med vattenståndshöjningen starkt kopplad till förekomsten av strandbete och beteshävden. Men problemet med strandbetet har inget med vattenståndet att göra utan är kopplad till bristen av betesdjur. Strandängar skapar inte sig själva, och gör man det då ännu svårare för de djurhållare som finns kvar förvärras bara situationen, säger LRF Mälardalens ordförande Sture Johansson.

– Det är beklagligt att man väljer att låta miljöåtgärderna bli en konfliktfråga istället för att hitta gemensamma lösningar. De 300 miljonerna som går förlorade när lantbruket offras hade kunnat användas till gemensamma miljöprojekt i Mälardalen, säger Sture Johansson.