IVL, Svenska miljöinstitutet har jämfört vilka åtgärder för att minska övergödning från lantbruket som föreslås för EU:s vattendirektiv. Länderna som jämförts med Sverige är Finland, Danmark, England och Tyskland. Rapporten visar att vattenvårdsrådgivning på gårdsnivå, och frivilliga åtgärder kopplade till miljöstöd, är vanligare som styrmedel i andra länder än det är i det svenska förslaget till åtgärdsprogram.

Det finns en oro i lantbruket att det svenska genomförandet av EU:s vattendirektiv kommer att medföra oproportionerligt stora kostnader för ibland små eller inga utsläppsminskningar. Det innebär att markägare och brukare får betala för Sveriges gemensamma skydd av vatten, säger Helena Jonsson. 

Sveriges bönder gör redan mycket frivilligt, bland annat genom ett allt större fokus på att använda växtnäring optimalt. Men självklart kan det göras mer – och då är morötter som rådgivning och miljöersättningar att föredra framför piskan lagstiftning. Risken är stor annars att Sverige förlorar ytterligare livsmedelsproduktion och att vi på så vis exporterar miljöpåverkan, säger Helena Jonsson.

I december fattar landets fem vattendelegationer beslut om åtgärdsprogram för det svenska Vattendirektivet. LRF oroas över de lagar som vattenmyndigheterna uttrycker i sitt samrådsunderlag att även i Sverige måste riktad vattenvårdsrådgivning vara centralt.

http://www.lrf.se/globalassets/dokument/politik--paverkan/aganderatt-och-miljo/vatten/u5452-jordbruksatgarder-for-vattendirektivets-andra-cykel.pdf

https://www.youtube.com/watch?v=ejC3t2KTMYQ

http://www.lrf.se/politikochpaverkan/aganderatt-och-miljo/vatten/greppa-naringen/