Naturvårdsverket konstaterar i sitt svar att 300 vargar i Sverige innebär gynnsam bevarandestatus för att stammen ska vara långsiktigt livskraftig.

Det är ett välkommet besked. Vi har nu långt fler än 300 vargar, vilket borde innebära att rådande förvaltning med licensjakt kan fortsätta, säger förbundsordförande Helena Jonsson.

I uppdraget om skyddsjakt föreslås bland annat att toleransnivåer för rovdjurens påverkan på tamdjurshållning ska införas. I likhet med vad som nu införs i renhållningen.

– Det är en god tanke, men mycket svår att genomföra i praktiken. Det är oklart i vilken skala toleransnivån ska gälla - per län, kommun eller besättning. Mer positivt i förslagen är att Naturvårdsverket vill ta fram konkret vägledning med kriterier för bedömning av allvarlig skada, och riktlinjer för hantering av vargar som vistas nära bebyggelse och skapar oro och rädsla hos markägare och boende, säger Helena Jonsson.

Det finns skrivningar om att utreda om djurhållare ska vara skyldiga till viss stängsling innan skyddsjakt kan komma i fråga. Någon sådant krav finns det inget lagstöd för. LRF motsätter sig bestämt en sådan utveckling. Som djurägare är man skyldig att hägna in sina djur genom vedertagen stängsling men inte att hålla rovdjuren utestängda, säger Helena Jonsson.

Riktlinjer för skyddsjakt handlar om att skydda stora ekonomiska värden och att ta hänsyn även till djurägarens ekonomi och den psykiska påverkan på djurägaren som rovdjursangrepp innebär. LRF kommer lägga kraft på arbetet med Naturvårdsverkets nya riktlinjer för skyddsjakten. I avsaknad av förtydligad lagstiftning blir riktlinjerna viktiga för rovdjursförvaltningen, säger Helena Jonsson.