Reaktionerna har varit starka i hela landet efter att den statliga utredaren av skogsvårdslagen Charlotta Riberdahl under ett seminarium i Almedalen ifrågasatte det privata ägandet av skog.

Sven Erik Hammar, vice ordförande i LRF och ordförande i branschavdelningen LRF Skogsägarna, tycker i och för sig att det är bra att utredaren får gå men han ser Riberdahls uttalande som ett oroväckande tecken på att äganderätten ifrågasätts på slarviga och oriktiga grunder. Äganderätten är viktig inte bara för skogsägare, den utgör grunden för det välfärdssamhälle vi byggt. - Det är ett problem idag att myndigheters och enskilda tjänstemäns syn på äganderätten blir allt mer godtycklig. LRF står upp för det goda ägandet, det borde även samhället i övrigt göra, säger Sven Erik Hammar.

LRF drivet ett långsiktigt arbete som kallas för ”Det goda ägandet”.

Vad är ”det goda ägandet”? - Äganderätten är grunden för all näringsverksamhet och forskning visar också på att en stark äganderätt är den viktigaste faktorn för ett lands välstånd. Därför vill vi prata om Det goda ägandet. Det goda ägandet är hur vi inom det gröna näringslivet vill beskriva vår syn på äganderätten, ett ägande som är aktivt, långsiktigt och hållbart. Det goda ägandet skapar betydande värden för alla i samhället, förklarar Helena Jonsson.

Vilka värden är det? - Växande skogar som tar upp koldioxid varje dag, skogens varor som ersätter fossila material, värme till våra bostäder, mat från våra åkrar, skogar att plocka bär i, viltvård etc.

Varför finns det ett behov om att prata om äganderätten på detta sätt? - För att äganderätten inom det gröna näringslivet i allt mer ofta drabbas av olika former av inskränkningar. Man glömmer ofta att dessa inskränkningar som drabbar enskilda markägare hårt även drabbar hela samhället.

Kan du ge några konkreta exempel på olika typer av inskränkningar? - Några av de vanligaste utgörs av reservatsbildningar, brukningsförbud av skog, strandskydd, vattenskyddsområden, begränsningar av småskalig vattenkraft, byggnation på åkermark, kommersiell verksamhet på annans mark utan tillåtelse, skoteråkning samt ”vanliga” intrång från infrastruktur som vägar och elnät mm.

Är det inte bra med dessa inskränkningar? Många sker ju av miljöskäl och är viktiga? - Många inskränkningar har säkert ett gott syfte och sker ofta med skydd av miljön som skäl. Andra intrång hoppas jag sker av okunskap. Myndigheternas inskränkningar beaktar tyvärr allt för sällan vad inskränkningarna leder till i förlängningen. Det är en myt att brukande av naturresurserna är ett hot mot miljön ofta. När mängden av inskränkningar blir så stor att de riskerar att hota böndernas verksamhet riskerar vi att helt förlora den betydande miljönytta som bönderna skapar, avslutar Helena Jonsson.