I varje kommun tas en rad beslut som påverkar möjligheten att driva företag inom det gröna näringslivet. Myndigheternas tillsyn, handläggningstider, agerande i bygglovsärenden eller bevarande av åkermark styr småföretagarens möjligheter att planera långsiktigt och att våga satsa. Men även infrastrukturen på landsbygden är av avgörande betydelse för om landsbygden ska växa eller riskera att tyna bort.

Årets gröna kommun är en utmärkelse som LRF delar ut för första gången i år. Utmärkelsen går till en kommun som förstår vad en företagare på landsbygden behöver. En kommun vars beslut gör det enkelt att vara företagare både idag och om tio år.

– Sveriges kommuner har stort självbestämmande och makt. Därför är dialogen mellan svenska bönder och kommunernas politiker och tjänstemän den kanske viktigaste faktorn för att få lantbruksverksamheten att fungera och bli lönsam, säger Palle Borgström, LRFs förbundsordförande.

Den 31 oktober ska LRFs totalt 270 kommungrupper, med 2000 förtroendevalda, ha nominerat de bästa kommunerna inom varje region. Kommunerna rankas genom en enkät där kommungrupperna får gradera hur väl kommunen fungerar under en rad kriterier. Exempelvis om kommunens handläggning sköts bra, om kommunen handlar upp livsmedel med samma krav som landets livsmedelsproducenter måste följa, finns en policy att bevara åkermark, stödjer kommunen utbyggnad av bredband, hur ser kommunen på produktion i vattenskyddsområden och så vidare.

Varje region utser sedan en vinnande kommun. Bland de 17 regionala vinnarna utser en jury slutligen vem som blir Årets gröna kommun den 30 november. Ordförande i juryn är LRFs förbundsordförande Palle Borgström.