För att underlätta fastighetsbildning är förvärv genom bland annat fastighetsreglering befriade från stämpelskatt i Sverige. Den statliga utredningen konstaterar nu att fastighetsbildningsinstitutet i vissa fall kunnat utnyttjas för att undanhålla skatt. Därför föreslår utredningen en basbreddning. Förslaget innebär att andra förvärv än gåva av fast egendom mot ersättning som sker genom fastighetsreglering eller klyvning nu ska ligga till grund för uttag av stämpelskatt.

– Förslaget borde enbart förhindra förvärv som görs för att undvika skatt. Nu innebär det istället ökade transaktionskostnader med flera tiotals miljoner kronor årligen för svenska jord- och skogsbrukare. Det kommer motverka viktiga fastighetsbildningar som är en förutsättning för en nödvändig strukturomvandling inom jord-och skogsbruket, säger Annika Bergman.

Storleksutvecklingen i jordbruket går betydligt långsammare i Sverige än i viktiga konkurrentländer inom EU. Ett annat exempel där förslaget försvårar fastighetsbildningar är när en samägd fastighet måste klyvas, i praktiken under tvång, vid samägandets upphörande. Att låta sådana klyvningar omfattas av stämpelskatteplikten är olämpligt ur ett legitimitetsperspektiv.

Utredningen föreslår att stämpelskatten ska få minska med ett belopp som motsvarar den avgift som har betalats för den lantmäteriförrättningsåtgärd som ligger till grund för förvärvet. Detta lindrar effekten av skattehöjningen och underlättar framför allt sammanslagning av mindre fastigheter. Enligt LRF är det dock inte tillräckligt om inte ett undantag samtidigt genomföras i stämpelskattelagen så att nödvändiga fastighetsbildningar inte försvåras.

LRF är kritisk mot att skatteförslaget genom att slå blint även mot de fastighetsförvärv som inte görs för att undanhålla skatt, att det motverkar syftena med fastighetsbildningslagen och att det innebär en ökad transaktionskostnad som försvårar strukturomvandlingen inom lantbruket.