Matkronan är en rapport från LRF som undersöker hur pengar som Sveriges konsumenter lägger på mat fördelas mellan olika led och aktörer: bonden, livsmedelsindustrin, import, matbutiken och staten. Mätningar av den totala konsumtionen av mat visar att importandelen är nära 50 procent, en ökning med 15 procentenheter sedan mitten av 1990-talet. Totalt omsatte livsmedelssektor i 342 miljarder kronor i Sverige år 2017. Av dessa var 242 miljarder livsmedelsförsäljning inom detaljhandeln.

Jämfört med övriga EU har livsmedelspriserna i Sverige anpassats och ligger nu närmare EU-genomsnittet än vid inträdet 1995. För Sveriges bönder innebär det att andelen av försäljningsvärdet i butik har krympt från 17 till cirka 9 procent på 20 år.

­– Utvecklingen är tydlig. Om vi ska leva upp till riksdagens mål om en ökad inhemsk livsmedelsproduktion, måste både tillverkningsindustrin och konsumenterna oftare välja svenska råvaror. Det är viktigt för att vi ska ha ett långsiktigt hållbart och livskraftigt lantbruk i Sverige, säger Palle Borgström.

När konsumenten väljer mer svensk mat, gynnar det omedelbart landets bönder. Om importen skulle återgå till samma omfattning som för drygt tjugo år sedan, skulle bondens andel av matkronan fördubblas.

Bondens andel av matkronan varierar mellan olika produktområden. Högst andel av kronan får bonden för nötkött, då hamnar 40 procent av försäljningsvärdet hos bonden. För griskött får bonden cirka 25 procent och för kyckling sjunker det ytterligare till cirka 14 procent. På spannmålssidan får bonden cirka 9 procent av försäljningsvärdet för bröd. Och när det kommer till potatis, stannar drygt 40 procent av värdet hos bonden, eftersom en stor del av förädlingen som sortering och tvätt, sker redan i lantbruksledet.

– Nyligen släpptes Naturvårdsverkets PRINCE-rapport som visar att svensk produktion har låg miljö- och klimatpåverkan jämfört med lantbruk i andra länder. Vill vi minska miljö- och klimatpåverkan så finns det alla skäl att äta mera svenskt och öka den svenska livsmedelsproduktionen, säger Palle Borgström.

Varför inte prova lite nya svenska råvaror till julbordet i år:

  • Rödkålssallad med svenska äpplen - perfekt till revbensspjäll
  • Grönkålschips – att bryta av det söta med.
  • Grönkålssallad med västerbottendressing – Gott till julskinka
  • Griljerad kålrot – perfekt för kusinen som är vego
  • Rostad rödbetssallad – givet till köttbullarna.
  • Rostad rödbetssallad – givet till köttbullarna.