För fler än varannan bonde har mer än hälften av spannmålsskörden torkat bort i sommar. Var tredje djurhållare överväger därför att minska antalet djur på grund av foderbrist och att det saknas halm för djuren att ligga på. Det visar en enkät från LRF som har besvarats av drygt 4 000 bönder. För en bonde där fodret inte räcker till djuren, samtidigt som slaktköerna är långa, kan situationen bli mycket påfrestande psykiskt.

– Vi har en extremsituation just nu. Jordbruksverket har i en kontrollvägledning till länsstyrelserna öppnat för ökad flexibilitet, vilket är mycket positivt. Samtidigt har vi fått oroväckande signaler om att en del länsstyrelser inte tänker ta hänsyn till detta när vi vill låta djuren gå ute lite längre. De som blir lidande av det är djuren och vi djuruppfödare, säger Palle Borgström.

De två första av årets tre vallskördar gav mindre än 50 procent av normalskörden, samtidigt som spannmålsodlingen, som bland annat förser djuruppfödarna med halm, torkade bort.

– Genom att låta djuren gå ute ett antal veckor längre än normalt, kan vi utnyttja det gräs som nu växer efter regnen och dessutom spara på halmen som behövs som strömedel i boxarna i vinter. För djuren är det positivt att få gå ute så länge som möjligt. Det är också torrt i markerna efter sommaren så underlaget är bra i hagarna. Vi känner stort ansvar för våra djur och ser till att de har det bra. Om vädret försämras så tar vi givetvis in dem i ladugårdarna, säger Palle Borgström.

Det finns nu en oro eftersom några länsstyrelser flaggat för att inte tillmötesgå detta önskemål. Jordbruksverkets extra vägledning i mitten av augusti ger klartecken för en ökad flexibilitet på grund av den svåra situationen:

”Det är viktigt att de grundläggande förutsättningarna för ett gott djurskydd säkerställs, men med hänsyn till torkan och värmen behöver kraven ställas i relation till situationen”, skriver Jordbruksverket.

LRFs medlemmar, från Norrbotten i norr till Skåne i söder vädjar därför till länsstyrelserna att lyssna på Jordbruksverkets rekommendation. Totalt kan det röra sig om hundratusentals djur som berörs.

­

Enligt regelverket krävs normalt dispens eller att djurägaren ingår i ett kontrollprogram för utegångsdjur för att undantas från regeln att djuren måste tas in när betestillväxt inte sker. Men detta kostar stora pengar och de flesta djurägare deltar normalt inte i sådana program.

– Frågan ställs därför på sin spets nu för länsstyrelserna. Är det viktigare att följa regelverket än att en mängd lantbrukare helt i onödan kan bli tvingade att skicka djur till slakt på grund av foderbrist, säger Palle Borgström.

För mera information, kontakta LRFs kommunikationsavdelning, 08-787 57 77