EU vill stärka böndernas position i livsmedelskedjan
12 april 2018
Under en lång följd av år har böndernas andel av vad konsumenten betalar för en vara sjunkit. Detta är en trend i hela EU-området. Lantbrukare kan ofta ha svårt att hävda sina intressen i avtal med stora livsmedelkedjor.
På torsdagen lade EU-kommissionen fram ett lagförslag som ska komma tillrätta med affärsmetoder som riskerar att missgynna mindre leverantörer. Det kan handla om sena betalningar, sena ändringar i beställningar, övervältring av kostnader för kampanjer och reklam med mera. EU-kommissionen vill införa krav på tydligare avtal och det finns önskemål om att varje medlemsstat ska utse en ansvarig myndighet för övervakning och verkställande.
Åtgärderna i förslaget ska ses som en miniminivå och medlemsstaterna kommer ha möjlighet att gå längre i sina nationella anpassningar.
– Det är bra att EU tar fram gemensamma regler på det här området säger Palle Borgström, förbundsordförande i Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.
– Om primärproducenter får en starkare position i livsmedelskedjan och en större del av konsumentkronan har vi större chans att nå det centrala målet i den svenska livsmedelsstrategin, nämligen att öka den inhemska livsmedelsproduktionen, säger Palle Borgström.
Han menar att det är extra viktigt att stärka lantbrukarna i livsmedelskedjan eftersom EU:s gemensamma jordbrukspolitik successivt har förändrats på ett sätt som innebär ett allt större genomslag för varierande världsmarknadspriser.
– Då är rimligt att de mindre aktörerna blir starkare så att de kan klara upp- och nedgångar på ett bättre sätt, säger Palle Borgström.
Förslaget från EU-kommissionen om ett nytt direktiv för att reglera obalansen i livsmedelkedjan ska nu diskuteras i Europaparlamentet och i Ministerrådet.
LRF utgår från att den svenska regeringen och Konkurrensverket ser positivt på det nya EU-förslaget.