Djurskyddsutredningen från 2011, som ligger till grund för propositionen, fokuserade på en mer flexibel och målstyrd djurlagstiftning med möjlighet till individuellt anpassade lösningar. Något som LRF tycker är en bra och nödvändig anpassning till dagens moderna djuruppfödning och till fördel för djuromsorgen.

­– Här borde regeringsförslaget bli tydligare. Tilltron till bondens dagliga gärning som garant för god djuromsorg borde vara ännu högre. Visserligen säger regeringen att den nya djurskyddslagen ska vara en målinriktad ramlag, men det bör lyftas fram tydligare och utvecklas. Djurskyddskontrollerna borde exempelvis anpassas till den nya lagstiftningen för att skapa rättssäkerhet, säger Palle Borgström.

LRF har länge sett behovet av justeringar i regelverket rörande djurförbud.

– Därför är det glädjande att det nu ges ett större utrymme för rimliga och proportionerliga bedömningar av regelverket kring djurförbud vilket förbättrar rättssäkerheten, säger Palle Borgström.

– Det är också bra att det nya kravet i lagen kring djurhållarens kompetens är målstyrt och medger olika sätt att uppfylla detta. Regeringen anger att djur bör hållas lösgående men inför inget krav i lagen eftersom de bedömer att konsekvenserna och behovet av undantag och övergångsbestämmelser behöver utredas ytterligare vilket är positivt, säger Palle Borgström.

Ett annat viktigt förslag, där regeringen också lyssnat på LRF, är att straffbestämmelserna ska utredas. LRF anser att de måste bli mer ändamålsenliga och effektiva. Straffen måste exempelvis stå i rimlig proportion till förseelsen.

Det är viktigt att påpeka att det i dagsläget är svårt att bedöma konsekvenserna av den nya djurskyddslagen fullt ut. Den måste först omsättas praktiskt i förordning och föreskrifter. Regeringen föreslår att lagen tas i bruk den 1 april 2019.

För mera information, kontakta LRF pressavdelning, 08-787 57 77