EU i stort minskar antibiotikaanvändningen, vilket är viktigt i ett globalt perspektiv. Nu stärks EU-reglerna kring antibiotikaanvändningen. En åtgärd som LRF under många år har arbetat för. Antibiotikaresistens anses av bland annat Världshälsoorganisationen, WHO, vara ett växande hot mot människors och djurs hälsa.

Jämfört med 2017 ökade den svenska antibiotikaanvändningen marginellt under torkaåret 2018, men redan 2019, enligt Statens Veterinärmedicinska Anstalt, SVA, sjönk den till lägre nivåer igen.

I Sverige ligger vi redan på en så låg nivå, att det bara behövs att det blir sjukdom i några få besättningar för att det ska få genomslag. Ur djurskyddssynpunkt finns det ingen anledning att komma ner till noll och sluta helt med antibiotika. Vi ska fortsätta att använda antibiotika utefter väl avvägda beslut. Det viktiga är att så långt det går ge individuell behandling, säger LRFs Anna Forslid.

– När vi har studiebesök från EU har vi kunnat vara tydliga med det framgångsrika och varsamma förhållningsätt svenska veterinärer förskriver antibiotika. Den övervägande delen av den antibiotika som förskrivs i Sverige är dessutom smalspektrum-antibiotika som minimerar risken för resistensutveckling, säger Anna Forslid.

Så här ser användningen av antiobiotika ut i EU 2018 i skattad vikt

10-20 gram: Sverige 12,5 mg per kilo skattad vikt, Finland 18,7

30-40:           Litauen 33,1, Luxemburg 33,6, Lettland, 36,1, Danmark 38,2

40-60:          Slovenien 43,2, Irland 46, Slovakien 49,3, Österrike 50,1, Estland 53,3,                               jeckien 57, Nederländerna 57,5

60-80:          Frankrike 64,2, Kroatien 66,8

80-100:        Rumänien 82,7, Tyskland 88,4, Grekland 90,9

100-150:      Belgien 113,1, Bulgarien 119,6

150-200:      Malta 150,9, Polen 167,4, Ungern 180,6, Portugal 186,6

200-400:      Spanien 219,2, Italien 244

400-:            Cypern 466,3

För mera information, kontakta Anna Forslid, veterinär expert, LRF: 010-184 25 31 eller LRF press 010-184 40 70