Sverige har en mycket låg förekomst av salmonella hos tamgris men den senaste tidens utveckling är oroande.

Vildsvinsstammen ökar kraftigt i antal för varje dag som går. Vildsvinen finns nu nära svenska grisgårdar. Smittsäkerheten på grisgårdar är på en hög nivå idag men hotas tydligt av den okontrollerat växande stammen av vildsvin i Sverige.

Vildsvinsstammens storlek är en utmaning. Sverige bedöms ha minst 300 000 vildsvin medan Finland enbart har 3 000. Vildsvin som samlas i stora grupper vid utfodring utan kontroll smittar lätt ned varandra med salmonella. Utfodringen leder inte bara till en smittspridningsrisk utan en stor förstörelse av mark och grödor. Sverige förlorar med andra ord svenskproducerad bra mat på grund av dessa vildsvin. År 2015 bedömde SLU att vildsvinsskadorna orsakade jordbruket förluster på 1,1 miljarder kronor.

Dagsläget med de nya salmonellafynden skapar ytterligare oro inför ett utbrott av afrikansk svinpest. I andra länder såväl inom och som gränsande till EU vet man att denna icke önskvärda sjukdom sprids via vildsvin. Sveriges grannländer anstränger sig hårt för att hålla nere vildsvinsstammen.

LRF vill skyndsamt att Jordbruksverket, Livsmedelsverket, Länsstyrelser och Naturvårdsverket:

  • Skaffar sig kunskap om utbredning av smittor i vildsvinsstammen. LRF ser det som en stor fördel att jägare kan skicka in prover från skjutna eller döda djur och kostanden tas av staten. Kombinera provtagning med mer tester än att jägare avkrävs att skicka in trikinprover.
  • Ta kontrollen över utfodring av vildsvinen. LRF är övertygat om att en tydligt reglerad utfodring minskar möjligheten att sprida smitta till grisgårdar.
  • Får kontroll på mängden vildsvin och beslutar om vilka nivåer stammen ska ha i Sverige. I grannländerna finns skottpengar och bekostande av skyddsstaket. Finska staten betalar för skjutet djur och i Danmark byggs staket vid gränsen.

LRF kan inte längre acceptera att odlingsbar mark förstörs och mat inte kan produceras.