För andra gången på kort tid kommer en rapport som visar svenskt lantbruks framgångsrika hållbarhetsarbete. Häromveckan kom siffror från Europeiska Läkemedelsmyndigheten som visar att svenska djurbönder för elfte året i rad använder minst antibiotika i hela EU.

Den här gången är det SLU som visar att jordhälsan på de svenska åkermarkerna håller fortsatt hög klass.

- Vi lovade på 1990-talet att Sverige skulle ha ett av världens mest hållbara jordbruk i framtiden. Dessa två rapporter visar att vi börjar närma oss målet, säger Palle Borgström.

Senaste åren har det varit stort fokus på markens förmåga att lagra in kol för att minska klimatpåverkan. Men det finns fler parametrar för att beskriva en frisk jord och utmaningen för lantbrukaren är att hantera alla samtidigt.

Markpackning och bristande underhåll av diken och täckdiken är några av utmaningarna. Inte minst vid en eventuell elektrifiering av traktorer och skogsmaskiner där batteriernas tyngd skapar problem med just markpackningen.

Ur rapporten kan man bland annat läsa att det inte går att bekräfta att stora skördeuttag utarmar marken på mikronäringsämnen samt att ökningen av potentiellt miljöskadliga ämnen som skedde framförallt under andra halvan av 1900-talet har upphört.

LRF arbetar för att främja jordhälsa på flera sätt med bland annat deltagande i Greppa Näringen där avancerad gårdsrådgivning om bördighet utförs. För att öka intresset för jordhälsa bland blivande lantbrukare arrangerar LRF och SLU årligen tävlingen ”SM i nedbrytning”.

- Med tanke på klimatförändringarna blir den svenska åkermarken allt viktigare för den globala matförsörjningen. Det är viktigt att kommuner nu tar till sig EUs nyss presenterade strategi för att skydda åkermarkerna samt den här rapporten för att minska takten på byggnationer på en av EUs bästa åkermarker, säger Palle Borgström.

Varje år byggs 600 hektar åkermark bort i Sverige. Det motsvarar cirka 1 200 fotbollsplaner.

Läs hela rapporten här

Den 4 december, på lördag, har FN proklamerat som World Soil Day. Det är för att påminna mänskligheten om beroendet av friska odlingsjordar för alla de ekosystemtjänster från mark som vi använder dagligen.