Riksdagens partier, som fattade beslut om den nationella livsmedelsstrategin i stor enighet 2017, bör ta ansvar för en starkare finansiering på detta område. Regeringens föreslagna summa på 5,7 miljarder kronor årligen behöver öka med minst 1 miljard för att målen ska vara realistiska, säger Palle Borgström 

Regeringen redovisar vissa satsningar på landsbygdsutveckling, bland annat mer pengar till vägunderhåll. Men här är eftersläpningarna och underhållsskulden fortfarande mycket stora. Utbyggnaden av bredband för att nå riksdagens mål om täckning kräver även mer pengar kommande år. 

Budgeten innehåller positiva klimatsatsningar kring exempelvis biogas. LRF är dock oroade över att det saknas detaljer i budgeten kring hur satsningen på 2 miljarder årligen i sex år för skydd av natur ska användas. Här kunde regeringen satt ned foten och meddelat att skydd av natur, exempelvis i den fjällnära skogen, endast ska ske med frivillig grund, som regeringen tidigare gett uttryck för. Det skulle minska konfliktnivån och samtidigt ta tillvara skogsägarnas egna drivkrafter att utveckla den biologiska mångfalden. Skogsägarens eget ansvar är det som bäst garanterar långvarig hållbarhet inom skogsbruket.

LRF kan även konstatera att nedsättningen av slakteriavgifter försämrasanslaget dras ned med 34 miljoner per år, vilket kommer att påverka konkurrenskraften negativt för svenska köttbönder. För att förstärka konkurrenskraften och kunna tillämpa EU-modellen med fasta avgifter per djur i likhet med andra länder borde istället dagens anslag öka med ca 70 miljoner kronor årligen.