Näringsminister Ibrahim Baylan presenterade idag satsningar på bland annat på ett vildsvinspaket, investeringsstöd för täckdikning och en gemensam dataplattform för jordbruket.  

– Det är bra eftersom det är områden där vi ser ett tydligt behov av extra åtgärder, säger Palle Borgström.  

Vad gäller vildsvin så arbetar LRF på olika sätt för att hantera de stora problemen med den kraftigt ökande vildsvinsstammen och  de åtgärder som krävs för att vildsvinsskadorna ska minska.  

– Vi hade hellre sett att finansiering av dessa åtgärder hade gjorts med extra medel utanför jordbrukspolitiken, även om vi välkomnar att regeringen vill hitta lösningar på problematiken, säger Palle Borgström.  

Det är många hektar jordbruksmark i Sverige som har eftersatt täckdikning och investeringar i detta är mycket angeläget. Det hade varit önskevärt om företagen i högre grad själva hade möjlighet att investera i täckdikning, men en finansiering via landsbygdsprogrammet kan vara ett smörjmedel för att öka takten på investeringarna.  

LRF välkomnar också att det möjliggörs satsningar på en plattform för jordbrukets datainfrastruktur. Detta kan bidra till att förbättra, förenkla och effektivisera jordbruksproduktionen exempelvis genom minskade klimatutsläpp och produktionseffektiviseringar vilket påverkar hela livsmedelssystemet på ett positivt sätt.  

– Regeringens satsningar borde dock vara betydligt mer omfattande, vilket hade varit möjligt om de använt hela den pott om 1,4 miljarder kronor från EUs återhämtningsinstrument (coronafonden) som tilldelats det svenska landsbygdsprogrammet. I stället har regeringen dessvärre valt att minska den nationella medfinansieringen i motsvarande grad, säger Palle Borgström.  

LRF anser att flera av de satsningar regeringen nu lanserar bör vara en del av den nationella strategiska planen för genomförandet av jordbrukspolitiken 2023 – 2027 och därmed inte tillfälliga satsningar. Det gäller till exempel investeringar för täckdikning.  

– Vi ser stora behov av en kraftfull nationell medfinansiering för perioden 2023 – 2027. Den behöver öka med cirka 2 miljarder kronor per år för att dels kompensera för att EU-finansieringen minskar, dels satsa för att målen med den nationella livsmedelsstrategin ska nås, säger Palle Borgström.  

BILDEN: Regeringen väljer att behålla en miljard av EUs fond för att bygga upp efter corona. Sveriges bönder drabbas av detta. Foto: LRF