Jaktlagens syfte är att skydda och vårda viltet och är skriven i en helt annan verklighet under 1980-talet. Jaktlagen har kort sagt bara gas, ingen broms. Det finns heller inga verksamma bestämmelser som kan hindra dagens viltskador.

- Vi måste få ordning på den stora mängd vilt som äter upp och förstör skog och livsmedel på åkrarna. Därför är det glädjande att se att riksdagen uppfattar allvaret och agerar. Från LRFs sida har vi arbetat länge för en ny jaktlagsutredning, säger Mikaela Johnsson, ledamot i LRFs riksförbundsstyrelse.

Viltskadorna i jord- och skogsbruk samt i trafik är ett mycket stort och ökande problem. Kostnaden för skadorna uppgår idag till minst 18 miljarder kronor per år.

- Tänk dig att du tillverkar bilar och att ett gäng varje natt tar sig in och vandaliserar fordonen. Ungefär så kan lantbrukare känna det efter ett nattligt besök av vildsvin. Det är inte hållbart. Viltet har ökat till ett orimligt antal idag och viltskadorna kan faktiskt vara avgörande för om en bonde har råd att odla eller ens fortsätta sin verksamhet, avslutar Mikaela Johnsson.

Viltskadekommission ger svar i vår

För att analysera viltskadesituationen har LRF tillsammans med Sveriges Jordbruksarrendatorer, Södra, Mellanskog, Norra skog och Riksförbundet M Sverige nyligen initierat en viltskadekommission som leds av utredaren Elisabeth Nilsson. Som sekreterare har Elisabeth Ahlinder utsetts. Kommissionen kommer att presentera resultaten och sina förslag till åtgärder under våren 2022.