När Skogsstyrelsen i februari meddelade att skogsägarna dels måste ta hänsyn till samtliga 250 fågelarter på individnivå vid skogsbruk, och dels får ett utökat och orimligt utredningskrav skapades en stor osäkerhet hos de svenska familjeskogsbrukarna. Det har också märkts i att antalet avverkningsanmälningar i mars sjunkit drastiskt på vissa håll i landet. 

Nu föreslår en majoritet i riksdagens miljö- och jordbruksutskott att regeringen ska ändra artskyddsförordningen. 

Enligt utskottet bör regeringen: 

1. Utan tidsfördröjning dela upp fågeldirektivet och art- och habitatdirektivet så att de strikta bestämmelserna för hotade arter inte omfattar alla vilda fåglar 

2. Förtydliga att nationella fridlysta arter inte ska kunna avsevärt försvåra pågående markanvändning  

3. Förtydliga att skogsägaren vid olika former av brukandeförbud ska erbjudas formellt skydd eller naturvårdsavtal 

4. Tydligt reglera att staten har ansvar för att utreda förekomsten av arter. 

- Vår förhoppning är att regeringen omedelbart agerar på alla punkter,
säger LRF Skogsägarnas ordförande Paul Christensson.

Skogsnäringen står för omkring 10 procent av Sveriges totala varuexport och sysselsätter omkring 115 000 personer. Våra 320 000 enskilda skogsägare har stor betydelse för landsbygdens företagande och ekonomi. En stor del av Sveriges strategi för klimatomställningen bygger på förnybara och hållbara råvaror från skogen.