- Vi behöver en enad front mot viltskadorna för de tär på både produktionen och på lönsamheten. Markägare, länsstyrelser, arrendatorer, Naturvårdsverket och andra parter i viltförvaltningen behöver ställa sig bakom de toleransnivåer som vi föreslår, så att vi kan minska skadorna och öka livsmedelsproduktionen, säger Mikaela Johnsson, ledamot i förbundsstyrelsen i Lantbrukarnas Riksförbund.    

Det årliga skördebortfallet på grund av viltskador var år 2020 värt 733 miljoner kronor*, baserat på SCB:s undersökning om viltskador i lantbruksgrödor. Förlusten i kronor skulle nästan kunna halveras och Sveriges samlade produktion öka med 200 000 ton** per år genom en övre gräns för viltskador, en så kallad toleransnivå. På nationell nivå ska toleransnivån vara max två procent och på gårdsnivå ska den vara max fyra procent av den förväntade skörden.

Ett lantbruk med färre viltskador får utöver en ökad livsmedelsproduktion och en robustare försörjningstrygghet, mer pengar över att investera i fossilfria och hållbara lösningar för lantbruket.

- Vi är medvetna om att viltskadorna aldrig kommer att bli noll men bondens kostnader för förlorad skörd och sönderkörda maskiner måste minska. Med den toleransnivå som LRF föreslår kommer bonden i runda tal att behöva avstå en rejäl månadslön per år för att bekosta viltskadorna. Mer än så är inte möjligt, säger Mikaela Johnsson.    

Lantbruk klassas sedan 2020 som en samhällsviktig verksamhet då det är osäkert om Sverige skulle kunna ta del av andra länders livsmedel i en kris. Utöver det beslutade riksdagen 2017 om en nationell livsmedelsstrategi med det övergripande målet att livsmedels­produktionen ska öka.

De negativa effekterna av viltskador är produktionsbortfall, lönsamhetstapp, sämre investeringskraft i fossilfrihet och andra hållbara lösningar, och sämre försörjningstrygghet.

FAKTA

LRF har beslutat om två toleransnivåer i jordbruket, en på gårdsnivå (4 %) och en på nationell nivå (2 %).
LRFs analys visar att ett jordbruksföretag som mest kan klara av 4 procent viltskador på gårdsnivå. Med den nivån av skador minskar företagets lönsamhet med mellan 5-10 procent vilket innebär en genomsnittlig årlig kostnad på mellan 28 500 till 45 000 kronor per år beroende på produktionsinriktning. Eftersom ungefär hälften av alla gårdar drabbas av viltskador enligt SCB:s undersökning om viltskador i lantbruket blir toleransnivån när den räknas om till en nationell nivå 2 procent. Kostnader som uppstår på grund av viltskador kan vara dels direkta, exempelvis förstörd skörd, dels indirekta, exempelvis förorenat foder eller stenskador på maskiner.

*Värdet har beräknats utifrån Jordbruksverkets genomsnittspriser på de grödor som ingår i SCB:s undersökning.

**Produktionsökningen utgår från att viltskadorna minskar från 2020 års nivå på 3,4 procent, enligt SCBs undersökning, till 2 procent.