Regeringen överprövade vattenmyndigheternas åtgärdsplaner.
Regeringen säger att lantbrukets åtgärder i vattendirektivet ska genomföras med rådgivning och med miljöersättningarna i Landsbygdsprogrammet istället för med ökad detaljreglering. Enligt VM:s beräkningar kostar åtgärderna cirka 400 Mkr per år, eller cirka 20 000 kr/gård med öppen växtodling i landets slättområden.

Regeringen har inte gått vidare med sitt förslag att skärpa kraven på minsta lagringskapacitet för stallgödsel.
Förslaget hade inneburit ökade kostnader framförallt i skogs- och mellanbygder. LRF har samverkat med ett flertal branscher för att samla synpunkter emot detta.

Förskott på gårdsstödet i oktober.
För en gård med 100 ha och gårdsstöd på 2 000 kr/ha betyder förskottet på 70 procent att pengarna kommer två månader tidigare än 2015. Om man hade lånat detta belopp till 4 procents ränta blir räntan 930 kr.

Arbete med exportmöjligheter till Kina.
På grisköttsområdet bedöms en direktexport till Kina ge en merbetalning för vissa detaljer om 100 miljoner kr. Om hälften av värdet går tillbaka direkt till grisbonden betyder det 50 000 kr/grisgård i Sverige.

Terrängkörningslagen ska ändras för att minska skador och störningar.
Om en översyn leder till att en skogsbonde slipper omplantera på 2 ha kan värdet uppskattas till omkring 10 000 kr.

Höjd ersättning vid intrång i åkermark.
LRF har åstadkommit en höjning av åkerstolpsnormen med cirka 50 procent. En bonde som får 10 nya stolpar från en 10 kilovolts-ledning i åkern får nu cirka 70 000 kr mer i ersättning.  

EU-kommissionen drog tillbaka vissa skärpningar av förgröningsregler inför 2017.
Det innebär att en lantbrukare med 5 ha åkerbönor på ekologiska fokusområden (EFA) kan odla dessa konventionellt även 2017. Om man bortser från möjlig merbetalning för eko-bönor förbättras resultatet 2017 med cirka 5 000 kr.

Förbättrad hantering på KemI rörande godkännande och dispens för vissa preparat i trädgårdsodlingen (Movento, Coragen, Butisan Top, Conserve, Topsin med flera). Mark- och miljödomstolen överprövade KEMIs avslag rörande preparaten Lancelot och Broadway.
Om svenska bönder har möjlighet att använda ändamålsenliga preparat, som våra konkurrentländer har, skulle avkastningen i svensk växtodling öka. Vid en genomsnittlig ökning med 2 procent av skörden motsvarar det ett årligt värde om 300 miljoner kr eller 200 kr/ha för öppen växtodling.

Positivt utfall i kammarrättsdom om kassaregister vid fäboddrift.
I det aktuella fallet belastas det berörda företaget med orimliga kostnader för att använda kassaregister vid försäljning eftersom det vare sig finns elström eller mobilnät.

Artskydd: Domstolsprövning av mål om lavskrika och bombmurkla pågår.
LRF driver dessa ärenden som principmål. Eventuella restriktioner är av mycket stort värde för enskilda skogsägare, i dessa fall rör det sig om miljonbelopp.

Enklare och mer flexibla betesregler.
För en mjölk- eller nötköttsgård innebär förenklingen att djurhållaren själv får avgöra när det är lämpligt att djuren ska gå ut på bete, så länge som antalet dagar under en viss period uppfylls. Djurhållaren behöver inte dokumentera betesgången men ska vid kontroll kunna redogöra för när djuren varit ute på bete.

Förbättringar i ny slaktvägledning för djurskyddskontroll på slakteri.
Justeringarna, i form av bättre rutiner för veterinärers rapportering till länsstyrelser och djurägare, ger ökad rättsäkerhet vid leverans av djur till slakt. Cirka 25 000 gårdar levererar slaktdjur.

Utredning om bärplockarläger avslutad. Förslag om mer aktivt polisarbete och lägre kostnad för Kronofogdens handläggning.
Ett avvisningsärende leder idag till kostnader för markägaren om 600 kr/avvisad person. Ett läger med 50 boende kostar då markägaren 30 000 kronor. Utredningen föreslår max 5 000 kr per kronofogdeärende vilket innebär besparingar vid stora läger.

Dricksvattenutredning presenterad med förslag om bättre rättssäkerhet kring bildande av vattenskyddsområden.
Om bildandet av ett vattenskyddsområde möjliggör fortsatt användning av växtskyddspreparat kan det för varje hektar spannmålsodling betyda 1 000 kr/ha och betydligt mer för specialgrödor som potatis.

Tillkännagivande i riksdagen om bättre hänsyn till den småskaliga vattenkraften.
I enskilda fall kan kulturhistoriska värden bevaras och enskilda företagare kan undvika kostnader för återställande av vattendrag med mera. Därtill behålls värdefull energiproduktion.

Bättre villkor för säsongsarbetskraft.
Förslaget från regeringen väntas träda i kraft under 2017 och har efterfrågats av LRF, inte minst av medlemmar med trädgårdsverksamhet. Förändringen innebär att den så kallade 75-dagarsregeln vid deltidsarbete, till exempel säsongsarbete, ersätts med en 60-veckorsregel. Säsongs- och deltidsanställda får med förslaget bättre arbetslöshetsförmåner om de erbjuds tillfälliga jobb.

Riksdagsbeslut om offentlig upphandling som lyfter fram möjligheten att ställa olika krav på miljö- och djurskyddsområdet.  
Om andelen svenskproducerade livsmedel i offentlig upphandling ökar med 5 procentenheter betyder det ett marknadsvärde runt 400 miljoner kr.

Kemikalieinspektionen tar bort villkoret på 10 meters permanent bevuxna skyddszoner för specifika växtskyddsmedel.
En lantbrukare behöver inte lägga en fältsträcka på 2 km i 10 m skyddszon. Skördevärdet netto efter rörliga kostnader på denna mark motsvarar cirka 5 000 kr. Lantbrukaren kan alternativt söka stöd för skyddszon motsvarande 3 000 kr/ha.

Jord- och skogsbruksfastigheter undantagna från amorteringskrav på nya lån.
Vid ett lån på 500 000 kr betyder en flexibilitet kring amorteringarna i en 25-årig amorteringsplan cirka 20 000 kr/år.

Rimligt krav på ”aktiva jordbrukare” i SAM-ansökan. Brukare ses alltid som aktiv om arealen är minst 36 hektar.
För en hästföretagare med 40 ha mark innebär möjligheten att söka gårdsstöd en ersättning på cirka 60 000 kr.

Miljömålsberedningen lyfte fram jord- och skogsbrukets roll i en fungerande bioekonomi, exempelvis för att uppnå mål om en fossilfri fordonsflotta.
Om inblandningen i bensin och diesel av biodrivmedel från skogs- och jordbruk ökar med 5 procentenheter motsvarar det ett marknadsvärde (exklusive moms) på 4 miljarder kr. Miljömålsberedningen förslår även att uppdra till Tillväxtverket att i samråd med Naturvårdsverket och Energimyndigheten, utveckla uppföljningsmått så att utvecklingen mot en mer biobaserad ekonomi och substitutionen av fossila råvaror kan följas.

Sänkt skatt för vissa biodrivmedel. Ökad diskussion om EUs statsstödsregler.
Från 1 augusti 2016 sänktes skatten för exempelvis etanolblandad i bensin med 52 öre/liter och för RME i diesel med 66 öre/l.

Näringsdepartementet har tillsatt en särskild arbetsgrupp kring stödområdena i norra Sverige.
En trovärdig och stabil grund för områdesgränserna är av stort värde. Uppjusteringen av den nationella ersättningen från och med 2016 med 14 miljoner kr betyder cirka 15 000 kr per genomsnittlig mjölkgård.

Arbete i det nationella skogsprogrammet som ska lyfta skogens stora betydelse för samhället.
LRF arbetar för att skogsprogrammet ska bidra till ett konkurrenskraftigt och lönsamt skogsbruk med basen i en stark äganderätt, respekt för skogsägarnas drivkrafter, och principen om frihet under ansvar.

LRF, Dagligvaruhandeln och Livsmedelsföretagen lanserade ursprungsmärkningen ”Från Sverige”.
Varje procentenhet i ökad betalningsvilja från marknaden till följd av ursprungsmärkning betyder cirka 400 Mkr i bondeled (om en prisökning i konsumentledet återförs till jordbruket med nuvarande marginaler).

Miljötillsynen utreds.
Regeringen har tillsatt Miljötillsynsutredningen med tydligt uppdrag att göra miljötillsynen mer enhetlig och effektiv. Även avgifter och sanktionssystem ska ses över. Regeringen understryker att näringslivet har en betydande roll i arbetet med att nå generations- och miljömålen och att tillsynen, genom att vara samordnad, tydlig och kompetent, ska bidra till företagens eget arbete.

LRF vann upphandling om markavvattning.
I konkurrens med andra vann LRF Jordbruksverkets upphandling om att arbeta med vattenhushållning. Vattenhushållning berör främst markavvattning men även bevattning. Arbetet går ut på att utbilda rådgivare och entreprenörer och ta fram underlagsmaterial. Det kommer stärka LRFs arbete i denna viktiga fråga för produktionslantbruket.

Ett steg framåt om viltutfodring genom politisk samsyn om att reglera avarter inom utfodringen.
När regeringen återkommer med ett nytt förslag till riksdagen går det att bedöma effekt på viltskador.

Mer pengar till bredband från 2017 i landsbygdsprogrammet.
För en enskild företagare kan bredbandspengarna minska kostnaden för anslutning med 10 000 kr.

Konkurrenskraftsfrågor i fokus, till exempel växtskydd, i riksdagsdebatten. Men regeringens förslag om en livsmedelsstrategi dröjer.
Om livsmedelsstrategin medverkar till att den svenska livsmedelsproduktionen ökar med 5 procent motsvarar det ett produktionsvärde om cirka 2,5 miljarder kr eller 150 000 kr per heltidsföretag i ökad omsättning.

Regeringens utredare av skogsvårdslagstiftningen entledigades till följd av ifrågasättande av privat ägande av skog.
En ny utredare, Fredrik von Arnold, har utsetts. Utredningens direktiv är oförändrat. Landsbygdsministern tog i samband med detta tydlig ställning för äganderätten.

Stödpaket från EU till mjölksektorn, cirka 65 Mkr för Sveriges mjölkbönder.
Stödet från EU motsvarar drygt 2 öre/liter mjölk eller drygt 15 000 kr för det genomsnittliga mjölkföretaget.

Kameraövervakningslagen utreds.
Utredaren av lagen om kameraövervakning ser nu över hur lagstiftningen kan moderniseras för att anpassas till den nya teknik som växer fram bland annat inom jord- och skogsbruk med kameror monterade på redskap, maskiner, drönare, robotar och liknande.         

Lägre arbetsgivaravgifter för den först anställde från och med 2017.
För ett företag som anställer en person reduceras arbetsgivaravgiften med cirka 3 500 kr/månad vid en lön på 25 000 kr/månad.

LRFs migrationsprojekt. LRF har fått medel av regeringen för att jobba med frågan.
Projektet kan innebära att företag får tillgång till arbetskraft.

Sverige lyfter nationellt bestämmande rörande förslag kring avverkningsnivåer vid redovisning inom LULUCF på EU-nivå.
Efter påverkan från LRF agerar Sverige för att avverkningsnivåer ska beslutas nationellt och inte av EU inom ramen för LULUCF. ”Sverige värnar det nationella självbestämmandet i skogsfrågor. Det är viktigt att medlemsländerna själva beslutar om sina referensnivåer för skogsbruk.”

Ädellövsstödet fortsatt ersättning för intrång i äganderätten.
Förslag från myndigheten att inte koppla ersättning enligt ädellövsstöd till det intrång lagen ger motades av LRF.

Skogsstyrelsens sektorsgemensamma samverkansprocess om skogsproduktion.
LRF agerar för att processen verkligen ska komma igång så vi kan få mer fokus på produktion i skogen.

Regeringen har gett Skogsstyrelsen i uppdrag att handha punktbehandling av växtskyddsmedel på skogsmark.
Efter påstötning av LRF har regeringen gett den skogliga myndigheten i uppdrag att handha punktbehandling av växtskyddsmedel på skogsmark istället för Naturvårdsverket.

Samhällsekonomisk analys tillsammans med konsultföretaget Pöyry kring kraftledning i Småland.
Analysen visar bland annat på samhällsekonomiska värden när skog tas ur bruk av stora kraftledningar och den har öppnat upp för samtal mellan markägare och Svenska Kraftnät.

Sänkt skatt på egenproducerad solel från och med 1 juni 2017.
Regeringen har hörsammat kritiken och sänker skatten från 29,2 till 0,5 öre/kWh vilket betyder 4 305 kr vid en förbrukning av 15 000 kWh solel.

Ökat intresse för djurskydd på EU-nivå, bland annat har representanter för olika EU-länder gjort ett flertal gårdsbesök i Sverige.
Det ökade intresset kan förstärka den svenska handelns vilja att betala bra för svenskt kött. På EU-nivå är en harmonisering av regelverk också viktigt för konkurrenskraften i svensk produktion.