Livsmedelsstrategin

Riksdagsbeslutet i juni 2017 om att den svenska livsmedelsproduktionen ska öka är en viktig grundplatta för LRFs verksamhet. Nu har även regionala livsmedelsstrategier runt om i landet tagits fram. Livsmedelsfrågorna lyfts fram allt oftare när det gäller svensk krisberedskap och uppbyggnaden av ett starkare civilförsvar. Nu jobbar LRF för att få fram en bra handlingsplan från regeringen från år 2020. Det är viktigt att en ny plan blir inriktad på åtgärder som ger konkret nytta på gårdsnivå.

Äganderätt

Äganderätten är grunden för all näringsverksamhet på landsbygden och ett samhällsintresse. LRF driver därför opinionsarbetet Det Goda Ägandet som lyfter fram det privata ägandet av jord och skog och de samhällsnyttor det leder till.

Den som äger mark värnar och vårdar den. Sveriges jord och skog brukas av 430 000 personer. Mångfalden i ägandet leder till mångfald i brukandet, vilket ger mångfald i landskapet.

LRF arbetar för en äganderättsutredning för att stärka äganderätten. Att driva principmål i domstol kring äganderätten kommer vara en fortsatt prioriterad fråga för LRF.

God myndighetsutövning

Myndigheter har en viktig roll att medverka till att uppnå olika politiska mål, till exempel målet om en ökad livsmedelsproduktion i den nationella livsmedelsstrategin som riksdagen beslutat om. Enligt LRF behöver regeringen öka myndighetsstyrningen och förbättra samordningen för att de olika målen ska kunna nås. Myndighetsinstruktioner och regleringsbrev behöver justeras i enlighet med mål och strategier för att leda till målen om ökad tillväxt i de gröna näringarna.

Jordbrukspolitik (CAP)

Nu pågår diskussionen om nästa CAP-reform på EU-nivå för tiden efter år 2020. LRF arbetar för att CAP ska ligga i linje med den svenska livsmedelsstrategin att öka den inhemska produktionen. Men CAP måste också bli enklare att tillämpa och EU-ersättningarna ska betalas ut i tid. Även frågor kopplade till miljö och klimat, till exempel åtgärder för att bättre klara extremväder, behöver vara en del av CAP.

Jakt och vilt

Jaktlagen är från 1987 och i huvudsak en moderniserad variant av 1938 års jaktlag. Syftet var då att skydda och säkra viltets överlevnad. Det viktigaste i dagens viltsituation är att få både incitament och regelverk som gör att viltet kan regleras i förhållande till hur stora skador de gör i jord- och skogsbruk. LRF arbetar därför för en ny jaktlag anpassad till nutid. Så att produktion av vilt, jordbruksgrödor och skog kan balanseras.

LRF har också tagit fram ett arbetssätt, Fakta på bordet, som bygger på fakta och praktiskt beskrivna argument. Faktadelen går ut på att på ett konkret sätt visa i vilken utsträckning viltskadorna påverkar produktionen och ska vara ett stöd i dialogen mellan markägare och jägare.

Miljötillstånd för djurgårdar

En av LRF Mjölks högst prioriterade näringspolitiska åtgärder är att förenkla och snabba på miljötillståndsprocessen för gårdar med mer än 400 djurenheter. För att göra detta har LRF Mjölk undersökt alla mjölkgårdar som fått tillstånd de senaste fem åren och bland annat tittat på handläggningstider, rutiner och villkor. Utifrån detta har en rad olika förenklingsförslag arbetats fram och drivs politiskt.

I väntan på politiska beslut har LRF startat ett expansionsteam som ska hjälpa medlemmar som stött på problem i sin tillståndsprocess. Läs mer på lrf.se/expansionsteam.

Enskilda vägar

De enskilda vägarna utgör den största delen av vägnätet och är centrala för att säkerställa samhällets försörjning av livsmedel, skogsråvara och biobränsle. Samtidigt blir de tyngre transporterna på det enskilda vägnätet allt fler, och det finns stora underhållsbehov, där bland annat många broar behöver renoveras. LRF arbetar för mer resurser till de enskilda vägarna, för att fler ska kunna bo och driva företag på landsbygden.

Offentlig upphandling

Det behöver bli mer svensk mat på de offentliga tallrikarna. Upphandlingsmyndigeten reviderar hållbarhetskriterier för animaliska livsmedel under 2019 och för vegetabilier 2020. Majoriteten av kommunerna använder dessa när upphandlingsdokumenten utformas och är underlag för anbudsprocessen. LRF kommer att vara med i revideringsarbetet och  jobbar för en god dialog mellan företagare och upphandlare.

Bredband

För landsbygdens företag är bra uppkoppling avgörande. I takt med att bredbandsutbyggnaden kommer längre ut på landsbygden blir frågan om robusthet och snabbhet allt viktigare. LRF arbetar för ökade resurser till bredbandsutbyggnaden och att de ska gå till de hushåll och företag som behöver det som mest. Vi arbetar också för att framtidens 5G-nät snabbt ska nå landsbygdens företag.

Handlingsplaner Nöt, Gris och Lamm

Handlingsplanerna Gris, Nöt och Lamm har sedan tre år lagt upp strategier för att skapa en långsiktig och lönsam produktion. Fokus har tidigare varit produktion, marknad, export och regelförenklingar. Nu har etapp två startat med inriktning på hållbarhet, produktion och kvalitet. LRF Kött är aktivt i arbetsgrupperna som bildats kring detta. Senaste åren har marknadsandelen för svenskproducerat ökat. Målet är att ta ytterligare andelar för att säkra prisnivån till bönderna. Målsättningen är ökad efterfrågan på kött från Sverige för världens hållbarhet.

Skogspolitik

Svensk skogspolitik bygger på principen om frihet under ansvar, på en tilltro till skogsägarens vilja och förmåga att fatta ansvarsfulla beslut, till gagn för både det egna skogsägandet och samhället i stort. En framgångsrik modell, som gett resultat för skogsproduktion, klimat och naturvård. LRF arbetar för att politik och myndigheter ska värna principen frihet under ansvar och vill se ett förändrat arbetssätt hos myndigheterna, som tillvaratar skogsägarnas drivkrafter. Ingen skogsägare ska mot sin vilja hindras att bruka sin skog utan ersättning eller utsättas för en rättsosäker behandling från myndigheter. Det handlar bland annat om frågor kring artskyddsförordningen, nyckelbiotopsinventeringen och avverkning i fjällnära skog.

 

Häst

LRF arbetar vidare för förenkling av de regelverk som särbehandlar häst negativt. Till exempel plan- och bygglagen och hästens ställning i regelverket kring jordbrukspolitiken. LRF Häst jobbar också på att tvätta bort hobbystämpeln från hästföretagandet.

Nu finns en nationell hästföretagarstrategi, med tillhörande handlingsplan, som ska bredda engagemanget ytterligare kring hästföretagarfrågorna. I samarbetet Hästföretagarcentrum stöttar LRF med HNS, LRF Konsult och Hästnäringens Riksanläggningar hästföretagare genom hästföretagardagar och arbetsmiljöträffar över hela landet.

För lite och för mycket vatten

Perioder med både för lite och för mycket vatten kan inträffa oftare framöver. LRF utvecklar i samverkan med andra nya erbjudanden för att öka kunskapen om hur det kan hanteras. LRF är en partner i Greppa Näringen och där erbjuds kostnadsfri rådgivning om dikesunderhåll och täckdikning. I samverkan med Studieförbundet Vuxenskolan erbjuds studiecirklar för den som vill aktivera bygdens dikningsföretag. LRF informerar också om regler för vattenuttag och medverkar i olika rättsfall om miljöbalkens begrepp ”vattenverksamhet”.

Vattendirektivet

LRF har under många år påtalat behovet av få ökat lokalt engagemang i arbetet med EU:s vattendirektiv som idag uppfattas mest som ett myndighetsprojekt av många. Regeringen har nu gett Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att i en flerårig satsning samordna personer runtom i landet som ska arbeta i avrinningsområdesskalan för att ta tillvara den lokala kunskapen om vatten i bygden och underlätta så att rätt åtgärd görs på rätt plats.

Växtskydd

Sveriges odlare behöver ha jämförbara möjligheter med konkurrenter i andra EU-länder när det gäller att skydda sina skördar. LRF arbetar därför för att bredda tillgången på effektiva och hållbara växtskyddsmedel. Det så kallade Minor Use-projektet som LRF leder har fått god finansiering inom ramen för den nationella livsmedelsstrategin och under året fortsätter fältförsöken för att hitta nya strategier för olika växtskyddsproblem för små användningsområden.

Opinionsbildning

Efter 2018 års torka och bränder vill LRF ta vara på opinionen för svenskt lantbruk och stödja arbetet med att stärka medlemmarnas långsiktiga konkurrenskraft. En stor del av satsning vänder sig till konsumenter, men även till politiker och beslutsfattare. Fler ska bry sig om vad de äter och förstå på vilket sätt svensk mat är hållbar ur olika aspekter, inte minst ur klimatperspektiv.