Nationella Livsmedelsstrategin

Regeringen har i januari 2017 lagt en proposition på riksdagens bord om en nationell livsmedelsstrategi och i februari kom en första handlingsplan från regeringen. LRF tycker de övergripande målsättningarna i propositionen, som talar om en ökad inhemsk produktion, är bra. Åtgärderna i strategin och handlingsplanen behöver nu konkretiseras och genomföras. LRF tar aktiv del i det fortsatta arbetet med livsmedelsstrategin nationellt och regionalt.

Nationella Skogsprogrammet

Programmet handlar om en strategi för skogen där det liksom i livsmedelsstrategin gäller att hitta en balans mellan produktions- och miljömål. Regeringen har skickat positiva signaler men det gäller för LRF att fortsätta att övertyga om att det är brukande där företagarna tag eget ansvar för miljöfrågorna som är framtiden, inte fler tvingande naturvårdsavsättningar.

Äganderätt

Äganderätten är grunden för all näringsverksamhet på landsbygden och ett samhällsintresse. LRF driver därför opinionsarbetet Det Goda Ägandet som lyfter fram det privata ägandet av jord och skog och de samhällsnyttor det leder till. LRF vill visa att ägandet är gott och att det ger nyttor, inte bara för ägaren, utan för hela samhället. Den som äger mark värnar och vårdar den. Sveriges jord och skog brukas av 430 000 personer. Mångfalden i brukandet leder till mångfald i landskapet.

Kopparnätet

Tillgången till telefoni och bredband är en av de viktigaste infrastrukturtjänsterna som alla har behov av. Telia Sonera monterar nu ner det gamla telefonnätet, det så kallade kopparnätet, för telefoni och bredband utan att avvecklingen synkroniseras med fiberutbyggnaden eller andra likvärdiga tekniska lösningar. LRF arbetar intensivt med att få till en samordning mellan avveckling av kopparnät och utbyggnaden av  fiber genom kontakter med både regeringen och med Telia Soneras ledning.

Artskydd

Artskyddsförordningen kan innebära att blotta förekomsten av vissa fågelarter gör att man inte får avverka den aktuella skogen.  Artskyddet är just nu den kanske viktigaste äganderättsfrågan för skogsbruket. LRFs äganderättsgrupp har därför artskyddet som ett av sina fokusområden. Idag har den som förbjuds att bruka sin mark enligt artskyddsförordningen ingen rätt till ersättning. LRF driver principmål angående artskyddet för att få frågan om rätt till ersättning prövad.

Vattenskydd

Dricksvattenutredningen har föreslagit att kommunerna ska bli skyldiga att inrätta vattenskyddsområden och uppdatera gamla skyddsområden. Utredningen har pågått i flera år och LRF har genom sin närvaro kunnat vidga förståelsen hos samhället för hur vattenskyddsområden påverkar jord- och skogsbruk. LRF fortsätter att bevaka frågan och tar fram en vägledning i argumentationen kring hur vattenskyddsområden ska inrättas.

Växtskydd

Sveriges odlare behöver ha samma möjligheter till ett effektivt och hållbart växtskydd som konkurrenter i andra EU-länder. Vid all odling, både i konventionell och ekologisk, är växtskyddsåtgärder nödvändiga. LRF arbetar därför för att politiker och myndigheter ska förstå hur olika beslut och bestämmelser påverkar odlarna – och för att de ska fatta beslut som gynnar den svenska produktionen. LRF driver även fältförsök för att få underlag för ansökningar som kan bredda tillgången på växtskyddsmedel för grödor som odlas i mindre omfattning.

Biodrivmedel och förnybar energi

Idag står transporter för en ungefär en tredjedel av vår klimatpåverkan. Sverige har därför som mål att nå en fossiloberoende transportsektor till år 2030, vilket LRF står bakom. För att nå det målet behövs flera olika typer av biodrivmedel och förnybar el.  LRF vill se att förnybara drivmedel ska gynnas skattemässigt jämfört med fossil bensin och diesel. Ett omfattande arbete läggs på påverkansarbete inom EU, där arbetet med Energiunionen och den gemensamma energipolitiken nu är under omformning. LRF har en särskild styrka i att vi samlar alla olika typer av förnybar energi inom samma organisation. För att nå framgång samarbetar LRF med en rad andra aktörer med ambitioner om en fossilfri framtid.

Kretslopp av växtnäring

Ett hållbart kretslopp mellan stad och land är nödvändigt inte bara ur ett resursperspektiv utan bidrar även till att stärka lantbruket, minska importen av insatsmedel och därmed minska beroendet av andra länder. Det har även betydelse för att nå FNs mål om hållbar utveckling enligt Agenda 2030. LRF jobbar för en hållbar utveckling och en övergång till en biobaserad cirkulär ekonomi utan att föroreningar tillförs ekosystemet.  LRFs fokus ligger på att kretsloppsprodukten inte strider mot miljömålen ”Giftfri miljö” och ”Ingen övergödning”. LRF är teknikneutrala och medverkar i olika utvecklingsprojekt och certifieringssystem i syfte att driva utvecklingen, och vill se en ökad implementering av ny och renare kretsloppsteknik.

Jordbrukspolitik (CAP)

Diskussionerna om hur CAP (EUs gemensamma jordbrukspolitik) ska vara utformad från 2021 och framåt har inletts och förslag från EU-kommissionen väntas komma under vintern 2017/2018. Samtidigt pågår genomförandet av nuvarande politik. LRF bedriver därför påverkansarbete både på EU-nivå och i Sverige. Faktorer som kommer att påverka nästa CAP är till exempel effekterna av Brexit, klimatpolitiken och de kraftigt varierande råvarupriserna. Vad gäller genomförandet av politiken i Sverige arbetar LRF mycket med att förenkla och förbättra, Det gäller både direktstöden, gårdsstödet och förgröningsstödet, och även landsbygdsprogrammet med bland annat kompensationsstöd, miljöersättningar och investeringsstöd. En ytterligare fråga som LRF håller ögonen på är hur politiken tillämpas i Sverige i förhållande till andra EU-länder.

Vägslitageskatt

Ett utredningsförslag om en kilometerskatt för lastbilar kommer att presenteras i slutet av februari 2017. Utredningen har fått mycket kritik under resans gång eftersom det är uppenbart att landsbygden och dess näringar kommer att drabbas av den nya skatten. Ett förslag om ökade transportkostnader rimmar heller inte med vare sig Landsbygdskommittens betänkande eller den nationella livsmedelsstrategin. Det återstår att se om regeringen lägger något förslag baserat på vägslitageskattekommittens betänkande före 2018 års val.

Ny regionindelning

Regionindelningskommittén har presenterat sitt första förslag på hur Sverige kan komma att delas in i nya, större, regioner 2019. Avgränsningarna kan vara av betydelse men LRF är framförallt intresserat av innehållet och hur funktionella regionerna kommer att bli när det kommer till landsbygds- och företagarfrågorna. LRF håller kontakten med regionindelningskommittén med linjen att det gröna näringslivet önskar ett helhetsgrepp på de frågor som berör landsbygdsföretagandet.

Postservice

Regeringens utredare vill höja portot och samtidigt försämra postservicen. Det antas att bredband ska ersätta samhällsviktiga tjänster. Risken är då stor att servicen på landsbygden blir sämre än den i staden. LRF ser också en trend att brevlådorna flyttas längre från hushållen. Närheten till postlåda och paketutdelning är viktig. Ska man driva företag på landsbygden behövs snabba leveranser och hög service. Synpunkter som  LRF tydligt har framfört till regeringen.

Enklare och bättre regler för småföretagare

Företagare inom de gröna näringarna berörs av många regelverk, inte minst skattefrågorna är viktiga. Arbetet med att förenkla och förbättra regelverk är mycket angeläget att nå resultat kring. Lika betydelsefullt är det att inblandade myndigheter ger god service till företagare så att hanteringen av regelverk underlättas, även kontrollerna. LRF driver bland annat  mindre detaljreglering och mer målstyrning, samordning av kontroller, snabbare tillståndsprövningar och enklare hantering av tvärvillkor. Miljötillsynen och livsmedelskontrollen i primärproduktionen utreds just nu och LRF driver bland annat frågor om förenklingar och rättssäkerhet.

Strandskydd

LRF anser att strandskyddsbestämmelserna bör ändras så att det åter blir möjligt att göra avvägningar mellan bevarandeintressen och utvecklingsintressen i samband med dispensprövningar. De minsta sjöarna och vattendragen, liksom anlagda våtmarker och diken, bör helt undantas från strandskyddet. Och en utökning av strandskyddet på upp till 300 meter bör aldrig göras utan dialog med berörda markägare.

Offentlig upphandling

Nya regler för offentlig upphandling gäller från 1 januari 2017. Upphandlande myndigheter uppmanas agera mera strategiskt och att de offentliga inköpen ska ha en roll i hållbar ekonomisk, social och miljömässig utveckling. Nu är det lättare att ställa krav motsvarande svensk lagstiftning både inom miljö- och djurskydd. Små och medelstora företag ska lättare kunna delta i upphandlingarna. Regelverket säger att upphandlande myndigheter bör motivera sig om man inte tilldelar kontrakt i separata delar. Upphandlingsmyndigheten har fått i uppdrag att förstärka kompetensen hos myndigheter och leverantörer när det gäller upphandling av livsmedel utifrån de tre hållbarhetsbegreppen. Offentlig upphandling tas upp även i den nationella livsmedelsstrategin. LRF kommer även i fortsättningen föra aktiv dialog med olika parter så att upphandlingsunderlag inom offentlig upphandling lyfter fram de svenska hållbara mervärdena.

Enskilda avlopp

De flesta jordbruksfastigheter har enskilda avlopp och många små avloppsanläggningar uppfyller inte lagens krav på rening av näringsämnen. Det finns idag många olika lösningar på avloppsystem och det är viktigt att de krav som ställs möjliggör kostnadseffektiva tekniker. LRF ställer höga krav på både kostnadseffektivitet och renhet när det gäller kretslopp av växtnäring. Växtnäring som återförs till produktionen måste klara högt ställda krav på renhet och får inte bidra till negativ påverkan på ekosystemen. LRF är teknikneutrala och vill se en utvecklingen mot renare och kostnadseffektivare avloppshantering.

Vattenverksamhet

Många småskaliga vattenkraftverk är hårt drabbade av förelägganden av Länsstyrelser om att söka nytt miljötillstånd. Det medför omfattande kostnader både för prövning och för ombyggnad. LRF menar att i ett hållbart samhälle behövs all slags vattenkraft och att tillståndsprövning inte får leda till avveckling. För markavvattning finns förslag om lagstiftning för hur dikesunderhåll ska få göras. LRF arbetar därför långsiktigt med båda frågorna och samtidigt kortsiktigt bland annat med en dikningshandbok, att stötta principmål och med alternativ till föreskrifter.

Greppa Näringen

Sedan 15 år tillbaka har cirka 50 000 hembesök gjorts av rådgivare på 10 000 gårdar. Det gör att gårdens resurser som foder, energi och växtnäring används mer effektivt. Det leder också till minskad påverkan på miljön och klimatet och ger goodwill hos konsumenterna. En form av företagsutveckling som sparar kostnader i vardagen. LRF menar att det är just genom ökad kunskap som devisen frivillighet under ansvar kan fås att fungera. LRF fortsätter arbeta för att miljöarbete på gårdarna genomförs frivilligt och inte genom tvingande lagar och regler. Regeringens beslut om att lantbrukets åtgärder i vattendirektivet ska genomföras med rådgivning och miljöersättningarna i Landsbygdsprogrammet gör att arbetet inom Greppa Näringen kommer att ha stor betydelse.

Konsumentköplagen och häst

Främsta marknaden för svenska hästuppfödare finns bland privatpersoner, samtidigt som majoriteten av uppfödarna bedriver näringsverksamhet. Vid försäljning av en häst mellan en näringsidkare och en privatperson är det idag Konsumentköplagen som styr köpet samt en eventuell reklamation. Den är utformad för skydda privatpersoner, men kan innebära oproportionerligakonsekvenser för näringsidkare vid handel med levande djur. LRF arbetar tillsammans med bland andra Hästnäringens Nationella Stiftelse för att åstadkomma en förenkling och skapa en rimlig situation för svenska hästuppfödare.

Skattevillkor för hästföretagare

LRF arbetar tillsammans med LRF Konsult för att fler hästföretagare ska uppfylla kraven för att få sin verksamhet bedömd som näringsverksamhet i stället för hobby. Och för att Skatteverket ska bedöma hästföretagare utifrån samma utgångspunkter oavsett var i landet man bor. LRF och LRF Konsults experter finns med i Skatteverkets referensgrupp för hästbeskattning. LRF har också, i samarbete med övriga organisationer i hästnäringen, fått utrymme att ordna utbildningstillfällen för Skatteverkets handläggare, för att skapa kännedom och kunskap om förutsättningarna för svenska hästföretagare.

Ny djurskyddslag

LRF driver aktivt frågan om en översyn av djurskyddslagstiftningen för att bättre än idag kombinera Sveriges bönders ambition om god djuromsorg med hög konkurrenskraft för svensk livsmedelsproduktion. Regeringen har också aviserat att man ska lägga en proposition till riksdagen om en ny djurskyddslag. Grunden är förslagen från den statliga Djurskyddsutredningen där LRF deltog i utredarens expertgrupp och lämnade remissyttrande över betänkandet. Det är viktigt att den nya djurskyddslagen är i linje med den Livsmedelsstrategi regeringen  presenterat och att lagen också tar sin utgångspunkt i Konkurrenskraftsutredningens förslag. LRFs syn är att basen för både god djuromsorg och utveckling av företagandet är en lagstiftning som bygger på tillit och förtroende för företagarnas ambitioner och kompetens, något som behöver omsättas i både den nya lagen och i tillämpningen och kontrollen.

Utevistelse och bete

LRF Mjölk, LRF Kött och LRF har gemensamt arbetat länge och intensivt för bättre regler gällande bete och utevistelse för nötkreatur inom mjölk- och köttproduktionen. Inför betessäsongen 2016 trädde också nya föreskrifter i kraft som minskar mjölk- och köttföretagens administration och gör det enklare att anpassa betet och utevistelsen efter gårdens och djurens förutsättningar. Det tidigare kravet på sammanhängande bete har tagits bort och det är nu upp till djurhållarna att bedöma när det är lämpligt att ta in djuren då vädret är dåligt till exempel. De nya reglerna underlättar också för köttproducenterna att möte marknadens efterfrågan på svenskt kött året om.  LRF fortsätter nu att arbeta för ytterligare förenklingar och förbättringar av reglerna.

Handlingsplaner för nöt, gris och lamm

Handlingsplanerna för Gris , Nöt och Lamm har lagt upp strategier för att nå det gemensamma målet, att skapa en långsiktig och lönsam produktion. Det har bidragit till att prisnivån på nötkött är rekordhög och att grispriset under en längre tid har legat tre till fyra kronor över övriga EU:s snittpris. LRF är aktivt i alla arbetsgrupperna med fokus på Produktion, Marknad, Export och Regelförenklingar men det gäller att fortsätta att arbeta för bättre konkurrenskraft och stärkt tilltro hos konsumenterna.

Jakt och vilt

Jaktlagen är från 1987 och i huvudsak en moderniserad variant av 1938 års jaktlag. Syftet var då att skydda och säkra viltets överlevnad. De flesta större viltarter hade under början av 1900-talet minskat kraftigt på grund av tidigare svag lagstiftning, stark ägosplittring och förödande jaktmetoder. Det viktigaste i dagens viltsituation är att få både incitament och regelverk som gör att viltet kan regleras i förhållande till hur stora skador de gör i jord- och skogsbruk. LRF arbetar därför för en ny jaktlag anpassad till nutid. Så att produktion av vilt, jordbruksgrödor och skog kan balanseras. En jaktlag med dubbla produktionsmål.

Ny slaktvägledning

LRF har de senaste två åren högprioriterat arbetet med att förbättra rutinerna för när och hur veterinärer på slakterierna ska informera länsstyrelserna och djurägarna om befarade brister i djurskyddet. Detta då hanteringen skapat omfattande problem för djurägarna bland annat med oacceptabla brister i rättssäkerheten och negativa ekonomiska konsekvenser. Den nya vägledningen innehåller många förbättringar. Bland annat har ribban för när slakteriets veterinärer ska informera länsstyrelsen om befarade brister höjts till en mer rimlig nivå, djurägarna ska i normalfallet alltid informeras när länsstyrelsen underrättas om en befarad djurskyddsbrist på den egna gården. Den veterinära bedömningsdelen i vägledningen är mycket bättre och veterinärerna på slakteriet ska ta hänsyn till information som djurägarna skickar in med djuren. LRFs näringspolitiska arbete  har skett i nära samarbete med andra organisationer i näringen. En ny vägledning är ett första steg. Nu återstår ett viktigt arbete med att informera alla berörda och tillse att man arbetar efter den nya vägledningen.

Klimatet

I och med att världens ledare enats om ett globalt bindande klimatavtal i Paris står klimatfrågan högre upp än någonsin tidigare på den politiska agendan. LRF spelar en viktig roll i att sprida kunskap kring det gröna näringslivets möjligheter att bidra till klimatarbetet. Vår sektor är den enda som kan fånga och lagra koldioxid från atmosfären och samtidigt leverera förnybara råvaror till drivmedel, förnybar energi, nya material och kemikalier. Arbetet behöver bedrivas på alla fronter, politiskt, marknadsmässigt och genom forskning och innovation. LRF kommunicerar också fördelarna med att köpa svenska livsmedel utifrån ett klimatperspektiv, både till konsumenter och politiker.

Skatter, redovisning och socialförsäkringar

I närtid är Skatteförenklingsutredningens förslag för enskilda näringsidkare viktiga. Genom politikerkontakter och diskussioner med företrädare för regeringskansliet arbetas för LRFs linje, att huvuddragen i utredningens förslag är bra och bör genomföras. Viktiga frågor är införandet av ett nytt stickår, miljöanpassat skogsavdrag och genomförande av huvuddragen i det föreslagna nya neutrala företagsskattesystemet. Att behålla skogskontot är också prioriterat.

LRF är också representerat i utredningen av 3-12-reglerna som berör beskattningen av ägare till fåmansaktiebolag. Och i paketeringsutredningen där bland annat frågor om stämpelskatt utreds.

En större fråga är även de praktiska frågorna för fastighetsägares personalliggare i byggbranschen som omfattar många jord- och skogsbrukare. Idag drivs frågorna främst genom diskussioner med Skatteverket.

LRF driver också flera rättsprocesser som är principiellt viktiga till exempel om skogsavdrag och rationaliseringsförvärv. Andra exempel som kan nämnas är kassaregister på fäbod.