– Det är viktigt hur LRF pratar om de här frågorna. Det är en viktig fråga för hela organisationen.  LRF måste följa med och anpassa värnandet av äganderätten. Vi måste koppla företagsperspektivet till den samhällsnytta som våra medlemmar bidrar till. Vi måste vara stolta över att värna ägandet. LRF har varit alltför expertfokuserat. Vi måste så klart ha en grund i saklighet och forskning, men vi når inte fram utan en känslobaserad kommunikation.

Vilken är största utmaningen?

– Det är att försvara ägandet på rätt sätt. Vi behöver förmedla att ägandet skapar produkter och tjänster och att det är en förutsättning för att vi även i framtiden ska kunna göra det. Vi behöver förmedla bilden av de bärkraftiga värden som ägandet skapar. Verksamheten som bedrivs behöver bära sig själv, annars finns det ingen anledning att äga och driva företag.

Vilka är dina bästa tips till våra förtroendevalda och andra inom LRF som ska driva olika ägande- och brukanderättsfrågor?

–  Generellt behöver vi bli bättre på att sätta oss in i mottagarens perspektiv. Om vi inte gör det så kommer vi ingen vart. Vem är mottagaren och hur ska vi nå fram? Vi behöver visa verkliga exempel för dem som vi ska påverka. Då kan vi nå en förståelse för ägarens och företagarens problem med den oförståelse som finns. Vi behöver också fundera över vilka vi vill vara.

Vad säger du om LRF:s opinionssatsning Det goda ägandet?

– Det var på tiden!