-  Det är en mycket intressant och viktig dom. Nu har vi ett prejudikat på att skyddsjakt på älg eller hjort anses som en civil rättighet, säger LRFs viltexpert Anders Wetterin.      

Skogsägaren ansökte om skyddsjakt på älg på sin fastighet med syfte att minska de stora betesskadorna. Länsstyrelsen avslog ansökan och skogsägaren överklagade till Naturvårdsverket som i sin tur avslog överklagandet med motiveringen att man inte får överklaga liknande beslut enligt jaktförordningen (1987:905).

Mänskliga rättigheter är viktigast

Skogsägaren gav sig inte, utan överklagade beslutet till förvaltningsrätten som ansåg att detta handlade om en civil rättighet enligt artikel 6.1 i den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och friheterna, EKMR. Kammarrätten ansåg också att det är en civil rättighet, men avslog överklagandet i sak. Även Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att skogsägaren hade rätt att få en domstolsprövning av beslutet eftersom det handlade om respekten och skyddet av skogsägarens egendom och näringsverksamhet som bedrevs på fastigheten.

- Den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och friheterna, EKMR, vägde alltså tyngre än överklagandeförbudet i jaktförordningen. Det är ett viktigt och vägledande beslut för framtiden, säger Anders Wetterin.

Så hur gick det då, fick skogsägaren rätt att skydda sin mark med hjälp av skyddsjakt? Nej, såväl förvaltningsrätten, Kammarrätten som Högsta domstolen gick på Länsstyrelsens linje i sakfrågan. Men det är en helt annan historia.

LÄS MER: Forskaren: Sockerbetor gör att älg äter mer tall