Vi är rörda över den sympati och omtanke allmänheten visar oss bönder. Tacksamma över restaurangbranschens upprop för svenskt kött när slaktköerna växer, skriver Palle Borgström men tillägger:

Det är något fundamentalt fel i systemet när jordbruket inte har tillräckligt konkurrenskraftiga villkor så att det kan stå på stadiga ben av egen kraft.

Här är LRFs 9 punkter på samlad reformagenda för det svenska lantbruket

1. Enklare och gynnsammare regler. Sveriges politiker och myndigheter borde lägga kraft på att förbättra EU:s regelverk, inte att göra de svenska reglerna mer krångliga.

2. Skärpta krav i offentlig upphandling. Om vi ändå har avvikande svenska regler borde politiker och myndigheter se till att de även gäller för upphandling av offentlig mat.

3. Sänkta särskatter för lantbruket. Sveriges lantbrukare konkurrerar internationellt och därför måste en rad särskatter sänkas för att bättre harmoniera med våra konkurrentländer. Liksom anpassade och förenklade skatteregler som underlättar ägar- och generationsskiften.

4. Samordnad och stärkt svensk krisberedskap. Så kan naturkatastrofer snabbt bekämpas och försörjningstryggheten för mat, vatten och energi tryggas.

5. Främjad inhemsk produktion av biodrivmedel. Det skulle minska sårbarheten och vara en viktig del i den klimatomställning som måste till.

6. Förbättrad svensk myndighetsutövning. Istället för att leta fel borde myndigheter få ett tydligt främjandeuppdrag för att underlätta för entreprenörer i lantbruket.

7. Effektiviserad ärendehantering. Lantbrukare ska inte behöva vänta på utbetalningar av EU-ersättningar eller besked om miljötillstånd.

8. Aktivitet i EUs jordbrukspolitik. Sveriges politiker och förhandlare borde se EUs jordbrukspolitik som en möjlighet till förbättrad livsmedelsförsörjning i Sverige.

9. Ökad satsning på forskning och innovation. Så att vi kan ta vara på de möjligheter som ges till klimatåtgärder och ökad självförsörjning.

Läs hela debattartikeln här.