Planen var att femfaldiga produktionen av förnybar el från det småskaliga krattverket i Vänneån. Fem år och 600 000 kronor senare beviljades ett nytt miljötillstånd men då hade pengarna gått åt till pappersarbete istället för åtgärder. Resultatet blev ingen ökad förnybar elproduktion och inte bättre vandringsmöjligheter för fisken i ån. Klimatet och miljön blev förlorare och vinnare blev konsulter och jurister.

Det är en ovanlig tid veckan före midsommar 2016 som jag besöker Sven-Erik och Kicki Vänneå i Knäred i södra Halland. Den är ovanlig för att det regnat så lite på sista tiden. Det gör att det rinner så lite vatten i Vänneån så att just nu sker ingen elproduktion vid det småskaliga vattenkraftverket. Vindkraftverk stannar så fort det slutar blåsa men det är ovanligt att det slutar rinna i en å. Vattenkraftverket i Vänneån började som en uppdämning för en kvarn år 1910. Det var Sven-Eriks farfar som byggde och det skulle malas mjöl till bröd.

Senare byggdes det om för att även driva en såg och snickeriverkstad. På 1960-talet fick det sin nuvarande utformning.Vattenkraftverket producerar ungefär 200 000 kWh/år med normal nederbörd. En del el behövs till det egna huset och resten säljs på elnätet. Det gör att det lilla verket försörjer cirka 10 eluppvärmda villor med el ett helt år.

Producenter av förnybar energi söks
Sven-Erik och Kicki tog genom åren intryck av samhällets signaler om det värdefulla med att energi helst ska vara förnybar. De såg att Länsstyrelsen i Halland erbjöd bidrag för att bygga för mer förnybar energi. 2007 bestämde de sig. De tog fram ritningar och begärde in offerter för en rejäl upprustning av vattenkraftverket som skulle öka produktionen till närmare 1 000 000 kWh/år.

LÄS OCKSÅ: LRF i vattenkraftsmöte med näringsdepartementet

Länsstyrelsen upplyste dem om att miljötillståndet från 1968 måste förnyas. Därför sökte de nytt tillstånd hos Mark- och miljödomstolen. Trots att det fanns ett kraftverk på platsen sedan cirka 100 år behandlades deras ansökan som en nyprövning, alltså som att det inte fanns något kraftverk men skulle byggas ett helt nytt. Det gjorde att de behövde utföra en mängd kostsamma undersökningar. Flera tekniska och biologiska konsulter kom och gick och notan för dem och för den rättsliga prövningen slutade på cirka 600 000 kronor. Utöver det har de själva lagt ner många egna arbetstimmar som också har ett ekonomiskt värde och som kan uppskatts till 200 000 kronor.

- Ingen har självklart något emot att det ska göras en miljöprövning, men de faktiska pengarna ska gå till åtgärder som är bra för miljön och elproduktionen, säger Sven-Erik.

Fem års pappersarbete
Fem år senare i december 2012 beviljades det efterlängtade tillståndet. Men då hade Länsstyrelsen i Halland inte längre några EU-pengar kvar för att stötta investeringen. Dessutom hade offerterna slutat gälla och priset för investeringen ökat. Därtill har i praktiken Sven-Eriks och Kickis egna insatser av pengar till investeringen förbrukats till arbetet för att få tillstånd.

LÄS OCKSÅ: 1 700 vattenkraftverk hotas

Kontentan blir att investeringen inte blir gjord. 1 000 000 kWh hade kunnat försörja 50 eluppvärma villor med el året runt och ett nytt omlöp hade underlättat för fisk att passera. Det blev alltså dåligt för klimatet och för fisk som lever i Vänneån.

- Hade vi vetat vad vi vet idag, hade vi aldrig utsatt oss för detta säger Sven-Erik.  Kicki fyller i och säger att ”Ett tag var jag faktiskt rädd att Sven-Erik skulle dö, han var så nedbruten över all byråkrati."

 

Text och bild: Markus Hoffman.