Alla verksamma ämnen i växtskyddsmedel utvärderas regelbundet av EUs expertmyndigheter samt ett så kallat rapportörsland, som går igenom alla studier som finns för det aktuella ämnet. Därefter röstar medlemsländerna via en kommitté i EU-kommissionen om ämnet ska få ett fortsatt godkännande, och om eventuella särskilda villkor för det.

Senast glyfosat utvärderades, inför omröstningen 2017, var Tyskland så kallat rapportörsland. Eftersom mängden data över ämnet är så omfattande ansvarar nu fyra länder för utvärderingen: Nederländerna, Frankrike, Ungern – och Sverige.

Tillsammans bildar de fyra länderna Assessment Group on Glyphosate, AGG. I gruppen ingår experter från ländernas kemikaliemyndigheter.

Växtskyddsmedelfirmor som vill ha ett förlängt godkännande för sina glyfosatprodukter lämnade in sin ansökan till myndigheterna i december 2019. Den kompletterades sommaren 2020 med alla underlag som krävs och därmed kunde AGG starta sin utvärdering, som är rent vetenskaplig.

Sommaren 2021 ska AGG överlämna sina slutsatser i en rapport till den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, EFSA. och EUs kemikaliemyndighet, ECHA

EFSA i sin tur granskar underlaget och breddar det, till exempel genom att ha en dialog med olika experter. Det kommer även att vara möjligt för allmönheten att komma med synpunkter på AGGs rapport. Sommaren 2022 ska EFSA lämna över sina och ECHAs slutsatser till EU-kommissionen.

Slutligen tar EU-kommissionen fram ett förslag som medlemsländerna får rösta om. Det är framförallt här som politiska åsikter kommer in i processen.

Konsekvenser vid glyfosatförbud

Jordbruksverket har analyserat möjliga konsekvenser i Sverige om glyfosat skulle försvinna. De är bland annat följande:

De ekonomiska konsekvenserna skulle uppgå till mellan 375 och 700 miljoner kronor.

Den totala samhällsekonomiska förlusten med ökad kväveutlakning och växthusgasutsläpp uppskattas till 425-790 miljoner kronor.

Även vid en bibehållen skördenivå skulle ett förbud kunna leda till en resultatförsämring för jordbruksföretag på mellan 300 och 1 500 kronor per hektar och år.

Effekterna skulle bli störst för gårdar med liten fältstorlek, stor vallodling och för växtodlingsgårdar med stor andel höstspannmål i Götalands och Svealands slättbygder.

Alla trädgårdsgrödor skulle drabbas och ett stort behov av manuell arbetskraft skulle uppstå.

Det skulle bli svårt att odla fånggrödor och finns risk för minskad höstsådd areal och att svårbrukad jordbruksmark tas ur produktion.

Ökad kväveutlakning på grund av ökad och tidigare bearbetning och mindre arealer som är bevuxna på hösten och vintern.

Ökat utsläpp av växthusgaser på grund av ökad bränsleåtgång och ökad odlingsareal om skörden minskar.

Påverkan på biologisk mångfald är svår att uppskatta. Det kan bli en påverkan på arter och organismgrupper genom direkt kontakt med glyfosat men också långsiktigt på grund av ändringar i hur odlingen sker. Det behövs mer kunskap om hur glyfosat påverkar olika arter.

LÄS MER: LRF kommenterar Jordbruksverkets rapport