Alla verksamma ämnen i växtskyddsmedel utvärderas regelbundet av EUs expertmyndigheter samt ett så kallat rapportörsland, som går igenom alla studier som finns för det aktuella ämnet. Därefter röstar medlemsländerna via en kommitté i EU-kommissionen om ämnet ska få ett fortsatt godkännande, och om eventuella särskilda villkor för det.

LÄS MER: LRF om att glyfosats godkännade förlängs

Senast glyfosat utvärderades, inför omröstningen 2017, var Tyskland så kallat rapportörsland. Eftersom mängden data över ämnet är så omfattande ansvarar nu fyra länder för utvärderingen: Nederländerna, Frankrike, Ungern – och Sverige.

Tillsammans bildar de fyra länderna Assessment Group on Glyphosate, AGG. I gruppen ingår experter från ländernas kemikaliemyndigheter.

Växtskyddsmedelfirmor som vill ha ett förlängt godkännande för sina glyfosatprodukter lämnade in sin ansökan till myndigheterna i december 2019. Den kompletterades i somras med alla underlag som krävs och därmed kunde AGG starta sin utvärdering, som är rent vetenskaplig.

Sommaren 2021 ska AGG överlämnar sina slutsatser i en rapport till den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, EFSA.

EFSA i sin tur bedömer underlaget och breddar det, till exempel genom att ha en dialog med olika experter. Sommaren 2022 väntas de lämna över sina slutsatser till EU-kommissionen.

Slutligen tar EU-kommissionen fram ett förslag som medlemsländerna får rösta om. Det är framförallt här som politiska åsikter kommer in i processen.

Konsekvenser vid glyfosatförbud

Jordbruksverket har analyserat möjliga konsekvenser i Sverige om glyfosat skulle försvinna. De är bland annat följande:

De ekonomiska konsekvenserna skulle uppgå till mellan 375 och 700 miljoner kronor.

Den totala samhällsekonomiska förlusten med ökad kväveutlakning och växthusgasutsläpp uppskattas till 425-790 miljoner kronor.

Även vid en bibehållen skördenivå skulle ett förbud kunna leda till en resultatförsämring för jordbruksföretag på mellan 300 och 1 500 kronor per hektar och år.

Effekterna skulle bli störst för gårdar med liten fältstorlek, stor vallodling och för växtodlingsgårdar med stor andel höstspannmål i Götalands och Svealands slättbygder.

Alla trädgårdsgrödor skulle drabbas och ett stort behov av manuell arbetskraft skulle uppstå.

Det skulle bli svårt att odla fånggrödor och finns risk för minskad höstsådd areal och att svårbrukad jordbruksmark tas ur produktion.

Ökad kväveutlakning på grund av ökad och tidigare bearbetning och mindre arealer som är bevuxna på hösten och vintern.

Ökat utsläpp av växthusgaser på grund av ökad bränsleåtgång och ökad odlingsareal om skörden minskar.

Påverkan på biologisk mångfald är svår att uppskatta. Det kan bli en påverkan på arter och organismgrupper genom direkt kontakt med glyfosat men också långsiktigt på grund av ändringar i hur odlingen sker. Det behövs mer kunskap om hur glyfosat påverkar olika arter.

LÄS MER: LRF kommenterar Jordbruksverkets rapport

Vad tycker LRF?

– Nu pågår utvärderingen av en mycket stor mängd studier, men mot bakgrund av det vi vet om glyfosat idag anser LRF att ämnet bör vara godkänt även framöver. Hela EU skulle drabbas av ett förbud, men för oss i Norden gör vår odlingssäsong att vi är särskilt utsatta. Vi har inte så lång tid på oss på hösten att hinna så höstgrödor och bryta vallar. Våra politiker behöver vara medvetna om de här konsekvenserna, säger Agneta Sundgren som arbetar som växtskyddsexpert på LRF tillsammans med Johanna Eén.

– Inom hela EU väntar beslutsfattare, och bönder, på att utvärderingen ska bli klar. I väntan på resultatet ligger frågan ganska lågt på den politiska dagordningen. Precis just nu är det angeläget att de processer som finns för verksamma ämnen verkligen följs, och att det därefter är fakta som får utgöra grunden när beslutet väl ska fattas. Ett godkännande kan alltid ändras om ny fakta kommer fram, och ett ämne som klarar utvärderingen ska normalt godkännas för 15 år, säger Johanna Eén.