LRF arbetar med att det ska finnas växtskyddsmetoder av alla sorter med hög effektivitet tillgängliga inom jordbruks- och den yrkesverksamma trädgårdsproduktionen. Vi arbetar också med att minska riskerna, både för hälsa och miljö, som finns kring användningen av växtskyddsmedel. Användningen av växtskyddsmedel ska vara behovsanpassad och restriktiv.

Bekämpningsmedel består av både biocider och växtskyddsmedel. Till biocider räknas bekämpningsmedel som används för bland annat desinfektion, konservering, träskydd, mot skadedjur (till exempel gnagare och insekter) och som båtbottenfärger. Växtskyddsmedel används för att skydda växter och växtprodukter inom jordbruk, skogsbruk och trädgårdsbruk, exempelvis som ogräs-, svamp- och insektsmedel.

I Sverige har vi bra förutsättningar med klimatet med kalla vintrar som minskar trycket av svampar och insekter i odlingarna. Växtskyddsarbetets mål är att minimera skadegörares angrepp på grödan, så att ekonomisk skada undviks. Samtidigt måste miljön skyddas mot negativ påverkan, brukarens hälsa inte riskeras, produktionssystemets uthållighet och livsmedlens kvalitet upprätthållas. Idag är växtodlingen beroende av att kemiska medel används. Skyddet av bland annat sjöar, vattendrag och livsmedel mot bekämpningsmedelsrester är en viktig fråga. Integrerat växtskydd, som är en del av Integrerad produktion, innebär möjligheter att kontinuerligt utveckla och förbättra produktionssystemen och dess metoder.

Sedan flera år saknas ett effektivt växtskydd i flera trädgårdskulturer – i så väl den ekologiska som den konventionella produktionen. Skälet är att Sverige är en för liten marknad för att introducera nya växtskyddsmedel på. Framför allt drabbar detta svensk trädgårdsproduktion men också andra grödor som odlas på liten areal. Idag måste allt fler akuta situationer lösas genom dispenser. Odling av exempelvis lök, äpple, åkerbönor, konservärter är ofta beroende av dispenser. Tillgången till ett effektivt växtskydd är ett hinder för utveckling och företagande i flertalet trädgårdskulturer i Sverige.

I Sverige har vi endast en handfull grödor som odlas på arealer över hundratusen hektar, resten är mindre kulturer sett ur ett marknadsperspektiv. Sverige tillhör den norra zonen, som endast utgör 10 procent av EUs totala åkerareal. För företag som ansöker om godkännande av växtskyddsmedel innebär att färdigställa och genomföra en ansökan stora kostnader, i vissa fall många miljoner kronor, vilket måste vägas mot framtida försäljningsmöjligheter. Den lilla marknad som den norra zonen utgör blir därmed mindre intressant för dessa företag, vilket leder till färre ansökningar om godkännande. Det finns exempel där växtskyddsföretagen inte ens ansöker om registrering i norra zonen och därmed inte heller i Sverige.

Genom projektet Minor use arbetar LRF genom försöksverksamhet med att ta fram underlag till ansökningar om växtskyddsmedel till den svenska yrkesverksamma trädgårdsproduktionen. Detta gynnar företagsamhet, sysselsättning, en levande landsbygd och konsumentens möjlighet att fortsatt kunna köpa svenskproducerad frukt, grönt och krukväxter.

Det är inte rimligt att den svenska odlingen utsätts för en snedvriden och i vissa fall omöjlig konkurrens genom att växtskyddsmedel försvinner från Sverige men är fortsatt tillåtna inom EU och framför allt i våra grannländer. Risken ökar då att produktionen försvinner från Sverige och konsumenterna istället hänvisas till importerade varor odlade med de i Sverige förbjudna medlen.