Övergripande

Du bestämmer självklart själv vad du vill äta. Vi, Sveriges bönder, hoppas att du vill välja nära svensk mat för miljön, klimatet och den egna hälsans skull. Genom att vi tar hand om djuren på ett ansvarsfullt sätt, ser till att transporterna är korta och ständigt jobbar för att bli bättre – blir maten på tallriken både så hälsosam och skonsam för miljön som möjligt. Samtidigt som vi håller vårt landskap öppet.

Bonden väljer inriktning i verksamheten utifrån vilka naturförhållanden som finns på gården. Det handlar om t ex jordarter, växtsäsongens längd m.m. Många föder upp betande djur på marker som inte går att odla. Djurgödseln används då till gödning på lämpligare åkermark. Svenskt jordbruk ligger i framkant och vi delar målet att leverera så bra och hållbara produkter som möjligt.

Odling i förhållandevis kallt klimat och korta transporter mellan odling och konsument ger mervärden för svenska produkter. Mervärden som har att göra med säkra livsmedel, miljö- och energi, odlingsklimat respektive sysselsättning och öppna landskap. Mervärden som är generella för frukt, bär, grönsaker, potatis, baljväxter, spannmål och oljeväxter.

Utgå från säsongens råvaror av rotfrukter, grönsaker, frukt och bär. I stort sett alla frukt- och grönsaksproducenter är IP Sigill certifierade och reglerna inrymmer idag krav på att bidra till den biologiska mångfalden.

Svenska bönder är stolta över våra friska och välmående djur och jobbar hårt för att hela tiden förbättra djuromsorgen. Vi har länge arbetat förebyggande med djurskötseln, såsom miljö, skötsel, hygien och smittskydd. Djuren ska kunna bete sig naturligt i en miljö som är väl anpassad för dem. Jordbruksverkets statistik från de djurskyddskontroller som genomförs på gårdarna runt om i landet visar också att Sveriges bönder lever upp till de högt ställda kraven. Den låga användningen av antibiotika (lägst i EU, 8 gånger mindre än Tyskland, 34 gånger mindre än Spanien) är ett kvitto på det framgångsrika förebyggande arbetet eftersom friska djur inte behöver antibiotika.

Bönderna garanterar det naturliga kretsloppet. Vi bidrar till att städerna kan växa genom att vi producerar mat, energi och andra skogsprodukter. Vi röjer snö och erbjuder rekreation genom vackra, öppna landskap. Bondens djur förvaltar kulturlandskapet. De svenska lantbrukarnas verksamhet är en nyckel till omställningen till ett hållbart samhälle utan fossilt koldioxid.

Klimat

All matkonsumtion har en klimatpåverkan, men att äta är nödvändigt. Det vi kan göra är att försöka minska den negativa påverkan genom att välja mer närproducerat. 70 procent av växthusgasutsläppen från maten vi äter kommer från importerad mat (källa: Naturvårdsverket). Sverige borde istället exportera klimatsmart mat. Vi har goda naturliga förutsättningar, gott om färskvatten, egen foderproduktion och betesmarker som gör att vi kan producera mer mat med låg miljö- och klimatpåverkan.

Det är skillnad på kött och kött och mjölk och mjölk. Mjölkproduktionen i världen orsakar mindre än 3 procent av de totala globala utsläppen av växthusgaser och den svenska mjölkproduktionen har knappt hälften så stora utsläpp som världsgenomsnittet (Källa: FAO). Utsläppen från svenskt nötkött är 25 procent lägre än medelproduktionen i EU och utsläppen från produktionen i EU är cirka 60 procent lägre än den globala medelproduktionen. (Källa: FAO Tackling climate change through livestock 2013, samt J.P. Lesschen et al. Animal Feed Science and technology, 2011 respektive Lesschen, 2011). Vi ska också komma ihåg att matsvinnet står för 8% av världens växthusgasutsläpp, att jämföra med jordbrukets 14,5 %. I Sverige slänger vi bort var femte matkasse. Källa: FAO respektive World Resource Institute.

Svensk odling av vegetabilier är klimatsmart, växthusodlingen har hög andel förnybar energi och svenska växthus gjorde en stor klimatinsats genom att minska sina utsläpp av växthusgaser med 83 % mellan 2002 och 2014 (Källa: Jordbruksverket).

Biologisk mångfald

Betesmarker kan jämföras med tropiska regnskogar när det gäller antalet arter. Artrika marker är värdefulla just för att de bidrar med ekologisk stabilitet. Men biologisk mångfald är inte bara betesmarker. Åkermarken och marken närmast den erbjuder en mångfald av miljöer där många arter trivs. Åkerbryn, dikeskanter, de små miljöerna under en kraftledningsstolpe, stenmurar, markvägar, trädor och kantzoner bildar gynnsamma miljöer där insekter, fjärilar, fåglar och vilt trivs. De bildar bryggor genom landskapet där insekter och djur kan röra sig och ha kontakt för genetiskt utbyte som är viktigt för arternas överlevnad. Ett levande lantbruk är en absolut nödvändighet för många arter!

Vatten

Eftersom vi har gott om vatten under hela året är det smart att ha produktion som behöver mycket vatten i Sverige. Många delar av världen har allt större problem med tillgång på vatten och det pratas allt med om produkters vattenfotavtryck. Då är det viktigt att hålla isär om det handlar om så kallat grönt, blått eller grått vatten. Det gröna vattnet är regnvatten och blått vatten är vatten som tas upp ur vattendrag och grundvatten för att bevattna grödorna, och grått vatten är föroreningarna som produkten orsakar i vattendragen.

Enligt WWF är svenskt nötkött det mest hållbara i världen sett ur ett vattenperspektiv eftersom det endast går åt ca 200 liter blått vatten per kg nötkött, av de totalt ca 14 500 liter som är hela vattenfotavtrycket.

Äta efter säsong! När du väljer vegetabilier är det smart att äta efter säsong. Vi har låg självförsörjningsgrad och stor potential att öka odlingen av till exempel: Sallat (bl.a. babyleafs, isbergssallat, romansallat), broccoli, blomkål, dill, fänkål, gurka, tomat, groddar och skott, gräslök, grönkål, gulbetor, lök, morötter, jordärtskocka, kålrot, majs, palsternacka, örter och sallat i kruka, polkabetor, potatis, purjolök, pumpa (sept), rotselleri, rödkål, salladskål, sockerärta, spenat, spetskål, ärtor, bönor, stjälkselleri, svartkål, vaxböna, zucchini, vitkål mm…

Ekosystemtjänster – Mat är den viktigaste nyttan!

”Nyttan av jordbruksmarkens ekosystemtjänster är både universella och lokala. Jordbruksmarkerna världen över producerar vår livsviktiga mat, både odlad mat från åker och mat från djur som går på betesmark. Närproducerad mat minskar transporterna, öppnar landskapet nära den som ska äta maten och minskar samhällets sårbarhet. Jordbruksmarken kan ta hand om en del biprodukter och avfall från samhället. Genom att återföra till exempel matrester, trädgårdsavfall eller godkänt rötslam blir åkermarken en del av ett kretslopp och löser många av stadens avfallsproblem.” Källa: Jordbruksverket.

Matsvinn

Det enklaste (och viktigaste!) du kan göra för att minska matens klimatpåverkan är att sluta slänga bort ätbar mat. Vi slänger fortfarande var femte matkasse, ett enormt slöseri med resurser!

Exempel på tallriksmodell

Menyval enligt Hjärta mjölk utifrån Tallriksmodellen från Livsmedelsverket.
”Tallriksmodellen talar inte om hur mycket vi behöver äta – det styr vårt energibehov, hunger och mättnad. Till exempel behöver små barn inte äta lika stora portioner som äldre barn och vuxna. Tallriksmodellen är uppdelad i tre delar och liknar ett fredsmärke som är placerat på tallriken. Den består av en mindre del och två större delar. Alla tre delarna behövs för att näringsbalansen i måltiden ska bli bra.”

Länkar till fler texter:

Tänk globalt, agera lokalt 

Så jobbar vi med naturen

Vattenförbrukning 

Odlingslandskapet 

Antibiotikaanvändning 

Det gröna näringslivet och dess betydelse för samhället

Siffror 

Borring svenska råvaror 

Mervärden i svensk odling 

Filmer

Säsongens varor 

Växthusodling 

Klimatpåverkan 

Offentlig upphandling 

 Livsmedelsstrategin

 Friska djur

Växtodling utan övergödning

Därför är svensk köttproduktion bra

EAT, miljö klimat kött mm.pdf EAT Lancet | PDF (163 kb)