Metangas är en mycket stark växthusgas, 28 gånger starkare än koldioxid i sin uppvärmande effekt. Men tack vare en kort nedbrytningstid så sker denna påverkan bara cirka 12 år, jämfört med koldioxid som har en uppvärmande effekt över 1000 år.

Detta innebär att så länge metanutsläppen totalt sett inte ökar så har gasen minimal klimatpåverkan. Koldioxid å andra sidan, med sin långsamma nedbrytningstid, har en uppvärmande effekt under hela sin livslängd (över 1000 år).

I bilderna kan man se skillnaden på hur klimatet påverkas av ett konstant utsläpp av metan respektive koldioxid, den svarta kurvan. En skenande kurva för koldioxid och en utplanande för metan.

Beräknat temperaturhöjning orsakad av koldioxid- och metanutsläpp, i relation till global medeltemperatur år 1765. Källa: Metancykeln och metanets effekt för växthuseffekten på kort och lång sikt, Daniel Johansson, Institutionen Energi och miljö (Rymd, geo och miljövetenskap), Chalmers, Göteborg, KSLA 8 mars 2017.

Konkret betyder detta att för att stoppa den globala uppvärmningen krävs det ett mål för koldioxidutsläpp som är noll (eller nära noll) medan målet för metanutsläpp kan vara konstanta men inte för stora utsläpp. Källa: Chalmers

Just nu ökar utsläppen av metan, vilket leder till en ökad global uppvärmning. Men den största källan till metan är faktiskt fossilt metan (i form av naturgas), som står 8 procent av de globala klimatutsläppen, våra idisslande tamboskap (kossor, bufflar, getter, mm) står för 5 procent.

Det största problemet är fortfarande fossilt koldioxid, som står för 65% av de globala utsläppen. Källa: Sidan 5 i IPCC-rapporten samt sidan 820.

Ologiskt att sluta äta kött för klimatet

Så det är egentligen inte logiskt att säga att vi ska sluta dricka mjölk och äta nötkött för att rädda klimatet. Istället bör vi fokusera på det egentliga problemet; vår användning av fossila källor (olja, kol, naturgas), som ju också används inom jordbruket idag bland annat för produktion av kraftfoder och mineralgödsel. Om vi slutar använda dessa fossila källor så skulle koldioxidens uppvärmande effekt minska och den förhållandevis lilla mängd metan som våra kossor rapar skulle inte längre vara något problem för klimatet.

Korna står för hållbarhet

Om man lämnar klimatet och ser på hållbarhet i ett bredare perspektiv så finns det dessutom många fördelar just med våra svenska kossor. De ger oss förutom näringsrik mjölk även kött (2/3 av det svenska nötköttet kommer från mjölkkor (Källa: Jordbruksverkets rapport)), de bidrar till biologisk mångfald eftersom de går ute på bete årligen.

Dessutom äter kor till största del grovfoder, det vill säga gräs, som vi människor inte kan äta. Vi har i Sverige bra förutsättningar för just vallodling och vi har även många naturliga betesmarker som skulle bli skog om de inte användes. Kornas gödsel används som näring vid odling av till exempel spannmål och andra produkter som vi kan äta, de är med andra ord en del av ett naturligt kretslopp.

För dig som vill veta mer om mat och klimat

Ny forskningsrapport: Korna är oskyldiga till klimatförändringarna

Siffror om maten och klimatet

Svensk mjölk ger en hållbar framtid