I de gröna näringarna finns stommen till det hållbara Sverige – naturkapitalet och entreprenörskapet. 90 000 företagare som står redo att bidra till fler jobb i hela landet, hållbar mat och ett klimatneutralt samhälle.

Vad Sveriges gröna näringsliv behöver är politiska beslut som stöttar och underlättar arbetet.

Förslagen är alla möjliga att genomföra i perspektivet nio månader eller fram till höstens statsbudget 2019. Så det är bara att börja pricka av. Tillsammans får vi landet att växa.

Myndighetsutövning

  • Ge myndigheter tydliga instruktioner och regleringsbrev om att hjälpa företagare att göra rätt. Det bygger förtroende, skapar ett gott företagsklimat och högre regelefterlevnad. Det tjänar alla på.

Klimat

  • Stimulera ökad användning av biodrivmedel i jord- och skogsbruket. Idag är den genomsnittliga inblandningen av biodrivmedel i exempelvis diesel cirka 20 procent. Denna andel bör öka och baseras på inhemsk produktion av bioråvara.
  • Ge en premie vid användning av min 50 procent bioandel i diesel genom förstärkt återbetalning av skatt eller annan modell.
  • Ge en extra premie vid användning av 100 procent biodrivmedel.
  • Inför statligt stöd eller garanti för fler investeringar i biodrivmedelsanläggningar.

Livsmedelsstrategin

  • Sätt ett mål om 3 procents årlig tillväxt i form av ökad svensk produktion för livsmedelssektorn.
  • Komplettera berörda myndigheters regleringsbrev med tydliga uppdrag att stötta Livsmedelsstrategin.
  • Genomför de nationella handlingsplanerna för gris, nöt, mjölk och får/lamm inom ramen för Livsmedelsstrategin. Finansiera etapp 2 med 30 miljoner kronor från Livsmedelsstrategin.
  • Livsmedelskedjan
  • Förbered en implementering av EU-direktivet om Unfair Trading Practices  genom ett uppdrag till Konkurrensverket. Titta på den process som just nu pågår i Finland. En väl fungerande livsmedelskedja är viktig för genomförandet av den svenska livsmedelsstrategin.

Regelverk

  • Se till att tillståndsprövning, till exempel miljötillstånd i jordbruket, effektiviseras så att ärendehanteringen tar maximalt tre månader. Underlag finns i Ds 2018:38 Anpassad miljöprövning för en grön omställning och i ett lagförslag i Finland om ett enda serviceställe för miljörelaterade tillstånd.
  • Uppmana berörda myndigheter att skyndsamt ta fram digitala verktyg för att standardisera och förenkla tillståndsprocessen. Utgångspunkt kan tas i den prototyp som utarbetats tillsammans med Tillväxtverket.
  • Inrätta ett implementeringsråd som granskar hur lagar och regler implementeras och påverkar svensk konkurrenskraft. Rådet ska driva förenklingsarbete nationellt och på EU-nivå. En förebild finns i Danmark.

Djuromsorg

  • Anpassa tillsynsmetodiken på djurområdet från dagens detaljinriktade kontroller till systemtillsyn. Då kan tillsynen fungera på ett rättssäkert sätt tillsammans med den målstyrda lagstiftning som enligt Livsmedelsstrategins första handlingsplan ska införas på djurområdet.Transportstyrelsen har god erfarenhet av målstyrd lagstiftning och systemtillsyn.
  • Undersök möjligheterna till och konsekvenserna av att skapa en organisation som sköter djurskyddskontrollerna i hela landet.
  • Överväga möjligheterna till och konsekvenserna av att avveckla förprövningen av djurstallar.
  • Se till att Sverige kan behålla sin goda djurhälsostatus även efter 21 april 2021 då EUs djurhälsoförordning träder i kraft.
  • Försämra inte regelverken för ersättning vid sjukdomsutbrott i översynen av nuvarande smittskyddslagstiftning. 

Forskning och innovation

  • Påbörja etableringen av ett forskningsnav för animalieproduktion med 5 miljoner kronor per år i en startsfas. Ett gott exempel är konceptet AniMore
  • Säkerställ finansiering av Tillväxtverkets Sweden Food Arenas kansli med 2 miljoner kronor per år. 
  • Säkerställ finansiering av fältförsöken 2019 med 5 miljoner kronor per år. Så får vi en bild av effekterna av lägre skörd 2018.
  • Satsa långsiktigt på utveckling av morgondagens växtskydd, liknande den växtförädling och sortprovning som görs på SLUs Grogrund. Det finns ett stort behov av forskning om hur växtskadegörare fungerar i olika grödor i vårt klimat.

Krisberedskap

  • Förstärk krisberedskapen och försörjningstryggheten så att den inhemska livsmedelsproduktionen och livsmedelsförsörjningen kan upprätthållas i orostider.
  • Ge uppdrag till Jordbruksverket, Livsmedelsverket och Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap att ta fram en plan med åtgärder för lagring av bland annat livsmedel, drivmedel, växtskyddsmedel, gödselmedel och utsäde.
  • Vidta dessutom anpassningsåtgärder för en mer robust produktion i fredstid som till exempel investeringsstöd för att säkra vattentillgång och självförsörjning av el och drivmedel.

Nationell CAP-plan

  • Se till att den nationella planen för tillämpning av EUs jordbrukspolitik utgår från Livsmedelsstrategins målsättningar. Finansiera den nationellt om det inte går att säkerställa en EU-finansiering på nuvarande nivå.
  • Se även till att CAP-planen även levererar på miljö- och klimatåtgärder och tar hänsyn till landsbygdspolitiska målsättningar. Och att den genomsyras av EU-kommissionens mål om förenkling och modernisering av regelverk och kontroller/sanktioner.

Skatteregler för ägar- och generationsskiften

  • Genomför det liggande förslaget från ”Utredningen om översyn av 3:12-reglerna” så att reglerna underlättar generationsskiften i aktiebolag.
  • Modernisera kapitalvinstbeskattningen och inför ett nytt stickår (1996), detta förenklar och stimulerar.
  • Ta bort inlåsningseffekter genom att kombinera särskild post och expansionsfond. Då rättar vi till en oavsiktlig lagändring.
  • Låt expansionsfonden också fungera som pensionsfond.
  • Försena inte genomförandet av generationsskiften, möjliggör en överlåtelse av ersättningsfond.
  • Se till att skogskonto kan överlåtas, även när någon avlidit. Skatteverkets tolkning är obegriplig.

Företagsskatter

  • Flytta ned räntefördelningen efter dagens fonder och skogskonto, som kvarstår, för att förenkla det neutrala skattesystemet för landets småföretagare.
  • Omvandla dagens två kapitalunderlag till ett, det blir enklare.
  • Förenkla skogsavdrag genom generell tillämpning av reglerna vid rationaliseringsförvärv.
  • Gör det enklare att återföra skogsavdrag baserat på proportionering.
  • Ändra räntefördelningsreglerna:
    • Slopande av 50 000 kr vid positiv räntefördelning
    • Alltid utnyttjande av sparad räntefördelning
    • Utökning av gränsbelopp för negativ räntefördelning till 200 000 kr
  • Återställ förenklingen i skattesystemet genom höjda beloppsgränser:
    • 5 000 kr blir 35 000 kr vid marköverföringar enligt FBL
    • 5 000 kr blir 10 000 kr vid allframtidsupplåtelser
    • 600 kr blir 1 500 kr för delägarbeskattade samfälligheter

Skog

  • Ändra Skogsstyrelsens instruktion så att den tydligt speglar de skogspolitiska intentionerna för genomförandet samt lyfter fram betydelsen av en stark äganderätt.
  • Inför en erinran om god förvaltning och skyddet av egendom i myndighetsförordningen, och i instruktionen till länsstyrelserna.
  • Inför ett krav på att belysa de äganderättsliga konsekvenserna inkluderat att beakta den sammantagna effekten av redan befintliga och föreslagna regler kommittéförordningen och i förordningen om konsekvensutredning vid regelgivning.
  • Ge Statskontoret ett särskilt uppdrag att vägleda och genomföra kunskapshöjande åtgärder om god förvaltningskultur inom Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket och länsstyrelserna.
  • Ge Tillväxtverket i uppdrag att informera och öka kunskapen om den privata äganderättens betydelse för samhället.
  • Tillsätt en äganderättsutredning för att stärka den privata ägande- och brukanderätten i skogen.
  • Uppdatera strategin för ett nationellt skogsprogram.
  • Lägg fram en skrivelse för beslut i riksdagen om långsiktigt inriktningsbeslut för hur det nationella skogsprogrammet ska realiseras.
  • Initiera en parlamentariskt sammansatt utredning med uppdrag att ställa om miljöpolitiken för att möta de nya globala samhällsutmaningarna med klimat och hållbar utveckling i centrum.

Landsbygd

  • Öka underhållsbudgeten för enskilda vägar. Under de senaste åren har antalet enskilda vägar blivit fler och samtidigt som underhållskostnaden för broar ökar kraftigt. Anslaget ligger dock kvar på mer eller mindre samma nivå. Med mer resurser till enskilda vägar kan fler bo och driva företag på landsbygden.
  • Satsa på bredbandsutbyggnad i hela Sverige. Bredbandet ska vara lika bra på landet som i staden. Men majoriteten av hushållen och företagen i glesbygd saknar en bra bredbandsuppkoppling. Prioritera bredbandsfrågan högre under de kommande åren så att bredbandsmålet ska kunna nås.

Jakt och vilt

  • Snabba på alla åtgärder inom jakt och vilt. Viltskadorna eskalerar i jord- och skogsbruket med årliga miljardförluster som följd.
  • Förslag om begränsad utfodring av klövvilt. Se LRFs förslag från mars 2017. 
  • Lägg förslag om en ny jaktlag som balanserar viltets värden mot viltets kostnader och klargör ansvar för viltskador.
  • Besluta om redan remitterat förslag om att rörlig belysning och nattriktmedel ska vara tillåtna vid jakt på vildsvin.
  • Subventionera trikintester av vildsvinskött, för att stimulera avskjutningen.
  • Ändra uppdraget till Livsmedelsverket om försäljning av vildsvinskött, så att det redovisas senast mars 2019.

Strandskydd

  • Tillsätt en strandskyddsutredning med direktiv om tydligt utvecklingsfokus. Nuvarande strandskyddsregler förhindrar utveckling av boende och företagande i attraktiva strandnära lägen på landsbygden. Det finns nu en politisk majoritet som ser behovet av att förändra i regelverket runt strandskyddet, vilket blev tydligt i valrörelsen.

Minerallag

  • Se omgående över minerallagen, den mest markägarfientliga lagen i Sverige. Tillsätt en utredning med uppdraget att stärka markägares rättigheter och rättssäkerheten när någon vill leta och bryta mineral.

Häst

  • Ge undantag från bygglovskrav för ekonomibyggnader till häst, det bidrar till ett konkurrenskraftigt hästföretagande och utveckling av hela landet.
  • Utveckla Konsumentköplagen när det gäller handel med hästar. Lagen är utformad för skydda privatpersoner, men kan innebära oproportionerliga konsekvenser för näringsidkare vid handel med levande djur.