Statliga utredningar

  • En tidigare utredning om kilometerskatt 2004 lades i byrålådan av alliansregeringen vid maktskiftet 2006. Nuvarande regeringspartier, Socialdemokraterna och Miljöpartiet, sa inför valet 2014 att de ville ha en vägslitageavgift och tillsatte en utredning som ska lägga fram sitt förslag den 9 december 2016.
  • Sittande utredning, Vägslitageskattekommittén, hade en hearing i juni 2016. Då framkom att det förslag utredningen jobbar med snarare är en skatt än en avgift. Vidare räknar man på  nivåer (2-3 kronor/kilometer för normala lastbilar) som väsentligt överskrider kostnaden för slitage på vägar som lastbilar står för. Skatten ska tas ut på alla allmänna vägar.
  • LRFs slutsats är att utredningsförslaget  uppenbart  handlar om en skatt vars syfte är att minska lastbilstrafiken och tvinga över mer transporter på räls och vatten. Därmed blir det en bredare miljö- och klimatfråga inte en vägslitagefråga.

Analyser

  • Kilometerskatt har införts i en del länder i Centraleuropa (som Tyskland), ofta i länder som har stor transittrafik. En annan diskussion som finns bakom utredningen i Sverige är att man vill kunna kontrollera  utländska åkare i Sverige bättre. Dessa  står för 20 procent av transporterna och påverkar konkurrensen på den svenska transportmarknaden.
  • Utredningen ska analysera effekter för olika sektorer, till exempel skog och livsmedel, men det är i nuläget oklart vad man drar för slutsatser här. LRF och Skogsindustrierna har försett utredningen med material som visar att jordbrukets och skogsbrukets konkurrenskraft påverkas negativt.
  • Vid en genomsnittsskatt på 2 kronor/kilometer kostar detta skogsnäringen cirka 1 miljard kronor per år och livsmedelsbranschens transporter påverkas med 800 miljoner kronor per år. Eftersom prissättningen på dessa områden sker på en internationell marknad blir det svårt att ta ut kostnaden av konsumenten. Följden blir att lönsamheten i jordbruket och skogsbruket påverkas negativt.
  • Utifrån underlag från mejeriföretagen transporteras mjölkråvaran cirka 2 500 000 mil per år från gård till mejeri. Med en skatt på 24 kronor per mil blir det för hela Sverige en ökad kostnad på cirka 60 miljoner kr, eller omkring 2 öre/kg mjölk. Till detta kommer transport av förpackade produkter från mejeri till butik. Beträffande uttransporter till butik finns inga färska beräkningsunderlag. LRF har för några år sedan uppskattat de totala transporterna, inklusive uttransport till butik, till 6 800 000 mil per år. Räknat på lite lättare lastbilar för transporter ut till butik och med 20 kronor per mil som exempel ger detta en ökad kostnad med 136 miljoner kronor för hela landet. Om den ökade kostnaden inte kan tas ut genom höjt pris till butik så blir det i första hand bönderna som får ta kostnaden.
  • Eftersom vi redan har en konkurrensnackdel i Sverige med långa transporter skulle läget förvärras med en kilometerskatt för lastbilar.

LRFs synpunkter

  • LRF anser att en kilometerskatt inte ska införas eftersom den höjer kostnaderna i Sverige. För att transportsektorn ska klara sina miljö- och klimatutmaningar bör Sverige istället satsa mer på ökad inblandning av biobränsle i drivmedel, exempelvis via ett kvotpliktssystem. Frågan om kontroll av utländska åkare bör hanteras via sedvanlig trafikkontroll, inte genom att en ökad kostnad läggs på hela den svenska transportsektorn.