Självförsörjningsgraden har sjunkit till 50 procent - jämför med 80 i till exempel Finland.

Förutom mat är vi också beroende av att importera varor för att kunna driva ett eget lantbruk. Vi importerar energi, foder, bränsle, växtskyddsmedel, utsäde och reservdelar. Vår egen produktion av spannmål, sockerbetor, morötter, ägg och mejeriråvaror är godtagbar. Men för att klara behovet av frukt, grönsaker och i stort sett allt kött är vi starkt beroende av import.

Sverige kan gå från 50 procent i självförsörjning till 80.

Med en högre självförsörjning blir landet mer robust till exempel för att kunna hantera olika typer av kriser eller handelshinder. I fredstid handlar robusthet lika mycket om att ge utrymme för mer hållbar produktion, större möjligheter till konsumtion och export av bra livsmedel med lägre klimatpåverkan och fler och stabila arbetstillfällen. Handel inom Europa och globalt är något positivt och ligger inte i motsättning till en ökad självförsörjning.

LRF tycker att

  • Svensk livsmedelsproduktion ska öka
  • Exporten av mat ska öka i fredstid.
  • Fler kommuner ska upphandla svenskt för att säkra en nära och robust produktion.
  • Befintliga livsmedelsföretag ska växa och nya utvecklas.
  • Ytterligare 600 000 hektar åkermark kan odlas.
  • Ny teknik och innovationer är en del av lösningen.

 Vi behöver politiker som

  • tar maten på allvar
  • anpassar skatter och avgifter
  • främjar företag i hela landet
  • främjar export av klimatsmart svensk mat
  • ser till att fler myndigheter, exempelvis länsstyrelserna, blir modernare och mer serviceinriktade

 Vi behöver myndigheter som

  • förstår bondens verksamhet och vardag
  • förenklar, digitaliserar och kommunicerar
  • har en effektiv och rättssäker handläggning
  • snabbt hanterar ärenden så att produktionen hålls uppe

Stora skillnader 

Vårt avlånga land med stora skillnader gör förutsättningarna för lantbruk helt olika beroende på var du befinner dig. I norr finns fördelar med många soltimmar per dygn och långa kalla vintrar som håller efter sjukdomar och skadegörare. Perfekt för potatis och ger fina jordgubbar. Svensk trädgårdsnäring är koncentrerad till Skåne där mer än 70 procent av grönsaker, frukt och bär odlas. Bara på Gotland, Öland och i Kalmartrakten odlas det bönor - många soltimmar och kalkrika jordar gör det möjligt.  Spannmålsodlingen är stor i Skåne, Västra Götaland och Östergötland. Där spannmål odlas, bland annat till foder, finns också grisar, kycklingar och äggproduktion. Spannmål från Skåne blir till stor del bröd och alkohol. Kor, får och lamm finns spritt över nästan hela landet eftersom de kan omvandla gräs från de flesta marker till kött och mjölk.  

Här finns produktionen i landet

Jord, sol och odlingssäsong sätter ramen för vad vi kan producera var. God tillgång till mark och vatten och långa kalla vintrar i stora delar av landet är några av landets fördelar. Runt 90 procent av all livsmedelsproduktion, och alla människor, finns i Götaland och Svealand. Störst produktion, cirka 64 procent, har Götaland. Man kan säga att Götaland ”exporterar” livsmedel internt inom Sverige medan Svealand och Norrland ”importerar”. I södra Sverige är jordarna bördigare och säsongen längre medans i norr kan kargare jordar och kortare odlingssäsong göra odlingen mer utmanande. Det påverkar i sin tur vilka djur man kan ha där. Kor, får och lamm är smarta omvandlare av gräs till kött och mjölk från marker där annat är svårt att odla. 

Andra faktorer som påverka etableringen av lantbruk är industrins och slakteriers placering, befolkningstäthet och infrastruktur.

Här finns produktionen idag, är en karta som visar hur olika produktionsgrenar är fördelade över landet. 

Stor potential öka livsmedelsproduktionen

Det finns stor potential att öka den svenska produktionen inom grönsaks- och potatisodling, all frukt- och bärodling, uppfödning av gris och kyckling liksom uppfödning av kor, får och lamm. På grönsakssidan kan energismarta växthus ge skjuts till tomat och gurka, nya spännande grödor och växtbaserade proteiner kan utvecklas och mer betor, rotfrukter och potatis kan odlas på många platser i Sverige. På alla platser där det finns spannmålsodling kan man föda upp mer gris, kyckling och producera mer ägg. Kor, får och lamm är utmärkta omvandlare av gräs till kött och mjölk på marker där det är svårt att odla annat än just gräs. Ny teknik, innovationer och en kunnig och modern lantbrukarkår gör det möjligt.    

Ytterligare ca 600 000 ha åkermark kan odlas. Relativt sett är andelen outnyttjad mark högst i Norrland och Svealand.

Vissa saker kan vi inte ändra, som var den brukbara jorden finns i landet, antal soltimmar, säsongslängd eller regnmängd. Andra saker kan vi med rätt förutsättningar påverka, som företagares förutsättningar, slakteriers placering, industrins etablering, orters attraktionskraft, infrastrukturens utbyggnad och vägnät. Här finns potentialen, är en idékarta över potential för var man kan öka livsmedelsproduktionen.

Självförsörjningsgrad Sverige för olika livsmedel (volym)

En siffra över 100 anger att det finns stor möjlighet till export och en låg siffra att beroendet av import är stort för den varan för att det ska räcka till alla. Siffror i volym för några livsmedel:

                         Idag                     1988

Tomat             15%                      25%

Äpple               20%                      20%

Lamm              30%                     85%

Sallat                40%                     30%

Gurka               45%                      55%

Nöt                   55%                      90%

Potatis             70%                    110%

Lök                   70%                       55%

Gris                  70%                      110%

Fågel                70%                     100%

Mjölk                75%                     110%

Ägg                   95%                     105%

Socker              100%                  110%

Morötter           110%                    85%

Spannmål        120%                   110%

Källa: Jordbruksverket, SCB.

En sammanvägd siffra för all konsumerad mat ligger på cirka 50% idag och den låg på cirka 75% 1988. Denna beräkning är gjord utifrån konsumtionens värde till skillnad från siffrorna ovan.

Anm: Invånarantal 1988 8,5 miljoner, 2018 10,1 miljoner.

LÄS MER: Debattartikel "Morotskaka - det enda vi har om det blir krig"

LÄS MER: Debattartikel "Hur ska matförsörjningen säkras i kristider?"

LÄS MER: LRF: Sveriges matförsörjning tar snabbt slut vid en kris

LÄS MER: Oksanen: Maten i totalförsvaret är landsbygdens bästa chans på årtionden

LÄS MER: Ledare Norrköpings Tidning: Matbrist med svältfött jordbruk

LÄS MER: Ledare av Edvard Hollertz i bl a Mariestads Tidningen, Alingsås tidning och helagotland.se : Krisinsikt behövs på alla nivåer