För att lyckas med det behöver vi ha politiken med oss. Inför regeringens nationella livsmedelsstrategi som kommer i juni 2016 för vi en dialog med politiker både regionalt och på riksnivå. Det här är några av de synpunkter vi tar upp i de kontakterna:

Genomför snarast Konkurrenskraftsutredningens förslag inom Företagande, Regler och villkor, Marknadsförutsättningar och export och Kunskap och innovation.

  • Låt Konkurrenskraftsutredningen utgöra basen i den nationella livsmedelsstrategin.

Inrätta ett samhällsmål om 60 procents ökning av livsmedelsproduktionen till 2030 och justera olika myndigheters instruktion och regleringsbrev så att de arbetar mot målet.

  • Väg detta mål mot andra samhällsmål på ett balanserat sätt.

Satsa på livsmedelsexporten och fördubbla exportvärdet till 2030.

  • Tillsätt en högnivårepresentant för export av jordbruksprodukter och livsmedel.
  • Samla och öka kunskapen i regeringskansliet och på svenska beskickningar när det gäller export av svenska livsmedel och andra jordbruksprodukter.
  • Säkerställ att Jordbruksverket och Livsmedelsverket har tillräckliga resurser för exportarbete, särskilt för arbetet med lands- och anläggningsgodkännanden för ökad export.

Underlätta för nystartade företag genom översyn av skatteregler och riskkapital.

  • Förbättra företagens möjligheter till kapitaluppbyggnad i uppstartsfasen så att de får en stabil finansiell plattform att stå på.
  • Se över möjligheterna till begränsad beskattning för nystartade företag så att de får större möjlighet att bygga upp ett kapital.

Öka återbetalningen av dieselskatten.

  • Öka den från föreslagna 1,38 kronor per liter till 3 kronor per liter, det vill säga samma nivå som övriga EU.

Genomför inte förslaget om slopad nedsättning av koldioxidskatt på uppvärmningsbränslen.

  • Medge skattelättnad för växthusföretag som har ställt om huvuddelen av sin energiförsörjning till förnybart.

Genomför Skatteförenklingsutredningens förslag om skogs- avdrag och reavinstregler.

  • Låt skattereglerna så långt det är möjligt vara neutrala mellan företagsformerna och gör dem så enkla som möjligt.
  • Slopa inte skogskontot utan behåll dagens skogskontoregler.