Frågor om kampanjen

Vad är hållbarhetsmålen?
För att stärka konkurrenskraften och ge LRF möjlighet att vara drivande i hållbarhetsdebatten beslutade 2019 års Riksförbundsstämma att riksförbundsstyrelsen skulle ta fram hållbarhetsmål för de gröna näringarna. Den 24 januari 2020 beslutade förbundsstyrelsen om nya hållbarhetsmål.

Hur har processen gått till?
På uppdrag av förbundsstyrelsen har en arbetsgrupp tagit fram är ett förslag. Förslaget är uppdelade på tre miljömål, två ekonomiska mål och ett socialt mål.

Förslaget har varit på remiss ute bland branscher och regioner. Förslaget har presenterats på två regionala råd, två Strategisk Forum och två riksförbundsstyrelsemöten. Löpande har synpunkter och
åsikter arbetats in i förslaget. Den 24 januari 2020 beslutade förbundsstyrelsen om målen.

Nu inleds ett skede där LRF går ut till alla medlemmar och där dessa får information och tycka till om hållbarhetsmålen.

Vad innebär målen?
Meningen med hållbarhetsstrategin är att den ska stärka konkurrenskraften och tydligt visa att vi i det gröna näringarna har svaren på hållbarhetsutmaningarna. Samhället ställer om, och vi är en av få
branscher som kan hjälpa samhället byta ut ändliga och fossila resurser mot våra nya och förnybara.

Målen är översiktliga och kortfattade beskrivningar av vad det gröna näringslivet vill göra och vad vi behöver för förutsättningar från övriga samhället för att lyckas.

Det handlar om att visa att lantbruket har en ambition att:
Miljö: Öka klimatnyttan, främja den biologiska mångfalden och öka resurseffektiviteten
Ekonomi: Öka lönsamheten och konkurrenskraften och öka jordbruks- och skogsproduktionen
Socialt: Öka landsbygdens attraktionskraft
Vill du läsa målen i sin helhet så finns de här 

Vad händer nu?
Under 2020 kommer LRF lansera en hållbarhetskampanj för att diskutera om vad som behövs för att konkretisera och uppnå målen både från lantbruket själva och från samhället i stort. Det ska vi göra
genom en samtalskampanj där målet är att träffa minst 10 000 medlemmar, tusen politiker och en miljon konsumenter.
I LRF kommer alltid kraften underifrån. När våra medlemmar, Sveriges bönder, enas så blir det en fantastisk kraft byggd på engagemang och kunskap.

Frågor från medlemmar 

Ska vi lantbrukare dra på oss extra kostnader som vi inte får betalt för? 
Nej, det ska vi inte göra. Bristande lönsamhet är just nu svenskt lantbruk största hållbarhetsutmaning och därför handlar en viktig del av våra hållbarhetsmål om att andra delar av samhället behöver hjälpa till för att våra förutsättningar att lyckas ska förbättras 

Vi behöver både få bättre lönsamhet i det vi redan gör och hitta nya sätt att utveckla våra verksamheter och producera råvaror, varor och tjänster som konsumenter är vara villiga att betala mer för, finansiärer kräver mindre betalt för och myndigheter stöttar och stärker. 

Hur ska lantbrukare får merbetalning för det arbete vi lägger ner på hållbarhet? 
Vi behöver ha en helhetssyn. Miljömässig hållbarhet måste gå hand i hand med ekonomisk och social hållbarhet. Vi behöver även värna och utveckla samarbeten för att hitta nya marknadskanaler. Dessutom har vi en viktig uppgift att samarbeta med olika aktörer vars arbete har betydelse för våra förutsättningar att lyckas, exempelvis forskare, beslutsfattare, myndigheter och handeln.  

De gröna näringarna har en avgörande roll för samhällets hållbarhetsutveckling i stort.   

Lantbrukare gör redan mycket, hur ska ni se till att folk förstår det? 
Vårt hållbarhetsarbete är fokuserat på att få folk att förstå, uppskatta och betala för det vi redan gör för att ge oss mod och ekonomi att fortsätta utvecklas. Vi behöver hitta sätt att ännu bättre kommunicera hur livsmedel och andra råvaror från Sverige produceras och hur det skiljer sig från produkter som vi konkurrerar med.  

Detta kommer inte ske av sig själv utan alla inom de gröna näringarna kan bidra genom att bli mer aktiva i debatten. Det är också viktigt att andra aktörer inom livsmedelskedjan, så som handel, offentlig sektor, restaurangkök med flera ställer högre krav på de livsmedel de upphandlar och ökar andelen svenska livsmedel.  

Borde vi inte lägga mer fokus på åtgärder för ökad kolinlagring? 
Ja. Samtidigt gör de gröna näringarna störst nytta när våra produkter ersätter fossila, lagrar kol och fixerar luftens koldioxid i mark. Det viktigaste är att producera förnybara alternativ till fossilberoende produkter (gärna långlivade sådana som också innebär kolinlagring). I Sverige kommer ytterligare inlagring i mark bli svårt då vi redan har mycket god kolstatus. Samtidigt verkar hög mullhalt bli viktigare i framtidens mer varierande klimat.  Så ersätt fossilt och behåll bördigheten!   

De olika växthusgaserna (koldioxid, metan och lustgas) är ju en del av det biologiska kretsloppet, då är de väl inget problem? 
Visst är det så. Hade det inte varit för de enorma mängder fossilt kol som utvunnits och släppts ut de senaste decennierna hade den påverkan det svenska jordbruket har på kretsloppet av klimatgaser inte gjort någon större skillnad.  

Samtidigt måste vi vara ärliga med att i den situation världen befinner sig i. Alla bidrag till ett förvärrat klimat, även våra, är en risk. Som de näringar som riskerar att drabbas först och värst av ett förändrat klimat är vi djupt engagerade i dessa frågor och kommer att göra vad vi kan för att hjälpa till att bryta fossilmissbruket genom att använda sol, mark och vatten till att binda luftens koldioxid till nyttiga förnybara varor och till [levande] jord, djur och växter. 

Mycket tyder på att Sveriges jordbruk under de senaste decennierna har ökat sin klimateffektivitetSer vi på de gröna näringarna som helhet gör vi en enorm klimatnytta genom att skogen både binder in kol och bidrar med produkter som kan ersätta de fossilberoende.   

Är metan verkligen en allvarlig klimatgas? 
Ja, metan är en kraftfull klimatgas och faktiskt ett riktigt bra argument för idisslarproduktion i Sverige då vi är väldigt klimateffektiva i internationell jämförelseSvenskt nötkött har knappt en tredjedel så stora klimatutsläpp som världsgenomsnittet. Våra idisslare gör även stor nytta för den biologiska mångfalden till skillnad mot de i produktionssystem som bidrar till skogsskövling 

Samtidigt, globalt sett rapar världens idisslare ut ungefär hälften av vad fossilindustrin släpper ut. Så; ja, metan är ett klimatproblem som idisslare till viss del bidrar till. Men vi i Sverige har all anledning att vara stolta över vår resurseffektiva produktion.   

Vad innebär den Fossilfria färdplanen för lantbruksbranschen?   
Den fossilfria färdplanen innehåller förslag till beslutsfattare om hur svenskt lantbruk kan ställa om sin egen energianvändning samtidigt som vi hjälper samhället att bli fossilfritt genom att producera svensk bioenergi.  

Vi har satt upp följande mål 

  1. Behålla och stärka sin ledande roll i hållbarhetsarbetet. 
  1. Vara en möjliggörare för andra branscher att bli hållbart fossilfria. 
  1. I linje med livsmedelsstrategin och för klimatets bästa ska produktionen inom näringen öka.Slutmåletär att 2030 vara en bransch som är 100 % fossilfri för drivmedel, torkning och värme, vilket ska ske på inhemsk produktion.    

Vad innebär den fossilfria färdplanen för mig som enskild lantbrukare?   
Alla lantbrukare tar sina egna beslut vilket drivmedel/energi man använder. Det kan bero på vad som är tillgängligt, vad motortillverkaren tillåter och om man är beredd på att betala ett högre pris eller inte. Färdplanen visar att branschen som helhet vill ställa om och vilka åtgärder och styrmedel vi behöver för att göra det.    

Kommer återbetalningen på dieselskatten tas bort nu?   
Nej, den ligger kvar tills vidare. På sikt är det dock inte troligt att återbetalningen blir kvar. Beroende på den politiska utvecklingen och andra omvärldsfaktorer så vet vi inte utvecklingen för detta. 

Vill du veta mer om målen, kampanjen eller vill du engagera dig, hör av dig till info@lrf.se.