För att bygga en referensbur behöver du fyra armeringsmattor, två impregnerade stängselstolpar och buntband. Kostnaden för en bur är cirka 600 kr. 

Material till en bur

1 stort armeringsnät 5150 eller fyra mindre 2,30 x 1,30 meter (cirka 500 kronor)
2 impregnerade stängselstolpar 1,50-2 meter (cirka 60 kronor)
1 påse buntband 100 stycken, 10-20 centimeter (cirka 30 kronor)

Total kostnad: cirka 600 kronor

Bygg en bur

1. Kapa till armeringsnäten så att du får fyra delar a 2 x 1,25 meter (om du utgår från ett stort armeringsnät) eller fyra delar a 2 x 1,3 meter (om du använder det armeringsnät som redan vid köp är 2,30 x 1,30 meter)

2. Fäst armeringsnäten i varandra till en burform med hjälp av buntband.

3. Fäst stolparna i armeringsnäten med buntband och placera ut buren i fält.

Obs! Med två stolpar i stället för fyra blir det enklare att ta ned och sätta upp burarna i samband med skörd, men med fyra blir det förstås mer stabilt. 

Se mer i denna pdf

Placering av burarna

Det är ofta stor variation inom fält i hur bra det växer och i hur hårt betestrycket är. Därför är det svårt att få en helhetsbild av skördebortfall med enstaka burar. Sträva efter att ha flera burar, där någon står i mer utsatta områden (ofta nära åkerholmar, eller fältkanter med skog) och någon står mitt på fältet.

Diskutera gärna placeringen av burar med jakträttshavaren, om ni inte själva har jakten. Då blir det lättare att få acceptans för resultatet.

Betestrycket varierar, därför kan det vara bra att ha fler betesburar. Grafik: SLU

Mätning av skördebortfall

Ofta är grödan tydligt högre inne i buren än utanför, vilket kanske räcker som visuellt resultat. Vill man veta hur stort skördebortfallet är behöver man väga grödan inne i buren och jämföra med en kontrollyta i samma storlek utanför buren.

Du behöver en ram som är 1x1 meter, en våg som kan väga med en precision av 1 gram, en plastpåse och något att klippa med.

Börja med kontrollytan, så du inte råkar trampa ned grödan där. Ytan placeras 5 meter från buren, för att inte närvaron av buren ska påverka betestrycket.

Det är viktigt att betesbur och kontrollyta har samma avstånd till fältkant för att få jämförbara resultat. Lägg ramen på marken. Det är viktigt att du inte subjektivt väljer placering, men undvik fläckar som uppenbart avviker från hur det ser ut i buren (ex. utvittring, torkfläckar).

Klipp all gröda på ungefär fem cm höjd i kontrollytan och lägg skörden i påsen. Väg påsen med skörd, och väg sedan den tomma påsen. Korrigera den totala vikten för påsens vikt (alternativt ”nollar” du vågen med den tomma påsen, om det går). Därefter öppnar du buren och lägger ramen i mitten. Klipp grödan inne i ramen på samma sätt som för kontrollytan, men strunta i grödan utanför ramen. Den kan vara påverkad av skuggning, eller av bete genom burväggarna.

Tips!

Vill du ha mer exakta värden kan du torka dina prover och mäta torrvikt och torrsubstans. För spannmål kan du även välja skilja på ax och strå. Din ram måste självfallet inte vara exakt en kvadratmeter, men det gör det lättare att räkna om resultatet till bortfall per hektar (10 000 m2).