EU-kommissionen har precis lagt ett förslag om nästa långtidsbudget för Unionen. Hur påverkas stöden till EU:s jordbrukare övergripande för nästa period, 2021-2027?

– Den gemensamma jordbruksbudgeten kommer att minska med strax under 5 procent. Jag ser det som ett hyfsat utfall för våra bönder, givet alla utmaningar kring EUs budget. Jag är övertygad om att kommissionens budgetförslag låter CAP förbli stark, konkurrenskraftig, ordentligt finansierad och därmed bidra till att stötta böndernas inkomster. Samtidigt som det stärker landsbygden och ökar ambitionerna när det gäller miljö och klimat.

– För mig är det viktigt att man kan garantera bönderna rimliga direktutbetalningar, inte bara för deras skull, utan till nytta för hela samhället. Bönderna är de som förser oss med mat, de sköter landsbygden och är landsbygdsmiljöns främsta beskyddare. De är också våra fotsoldater i kampen mot klimatförändringarna.

– Min högsta prioritet är att skydda den lilla och mellanstora bonden som fortfarande utgör ryggraden i Europas livsmedelsproduktion och landsbygd. Jag driver frågan om rättvisa förhållanden för bönderna som förser Europas medborgare med så många kollektiva nyttor.

Hur påverkar den nya budgeten svenska lantbrukare?

– Från och med 2020 förväntar vi oss att medlemsländerna ska använda sina jordbruksstöd på ett smartare och effektivare sätt. Därför föreslår jag ett nytt system för att visa på resultat. Grundidén är ett resultatbaserat system och att ge de nationella myndigheterna större flexibilitet när det gäller att räkna ut hur man ska uppnå resultaten. Närhetsprincipen är poängen, vi ger medlemsländerna möjlighet att påverka positiv förändring, med ett övervakande öga från Europakommissionen.

– Varje land får komma in med en strategisk CAP-plan för att täcka in pelare 1 och 2. Den ska innehålla detaljerade beskrivningar om hur man ska förhålla sig till särskilda områden som klimat och miljö, hantering av växtnäring, precisionsjordbruk, teknologi för kontroller, unga bönder och så vidare.

– Kommissionen godkänner planerna, övervakar genomförandet nära och ingriper där det behövs. Vi fortsätter att vara den yttersta instansen och nationella myndigheter förväntas återkoppla på ett meningsfullt sätt. Detta ger möjlighet för medlemsländerna att ta fram en blandning av obligatoriska och frivilliga åtgärder i pelare 1 och 2 för att möta de mål som definierats på EU-nivå. Det kommer också medföra mindre byråkrati och bättre målinriktning på lokal nivå.

Ett nytt förslag om CAP förväntas komma i dagarna, vad kan vi förvänta oss från det?

– Nya CAP blir enklare och modernare. Det kommer handla om att presentera de gemensamma målen för politiken, önskade resultat och en katalog av åtgärder för genomförande. Medlemsstaterna har sedan möjlighet att designa sina egna CAP-planer och implementera dem inom ett enklare eget regelverk.

– Nya CAP kommer att kunna rationalisera liknande projekt och stärka lantbruksrådgivningen, i synnerhet när det gäller att hjälpa bönder att söka stöd. Förenklade alternativ för att redovisa kostnader för investeringsprojekt och möjligheten till obligatoriska sådana modeller för mindre investeringar gör det enklare för lantbrukare att få stöd.

– Medlemsstaterna kommer att vara fria att ta fram och genomföra ett enklare stödsystem när det gäller miljö- och klimatvänliga brukningsmetoder. Användningen av satellitbilder kommer också att bidra till att minska böndernas administrativa börda.

EU kommissionens mandatperiod lider mot sitt slut. Vad har, förutom CAP-förslaget, varit det viktigaste lagförslag du kommer att ha lagt som Jordbrukskommissionär?

– Jag lyckades få loss en miljard euro i krisstöd för bönderna under Rysslandskrisen. Jag har bidragit till verkliga framsteg när det gäller att förenkla CAP, inklusive ett gult kortsystem vid förstagångsavvikelser. Har dessutom spelat en roll i goda resultat för EU:s jordbruk i nya handelsavtal med Japan, Mexico och Kanada. Och jag har infört förslag om EU-regler för att få bort orättvis handelspraxis så att lantbrukarnas position i livsmedelskedjan stärks. Jag är också delaktig i Brexitförhandlingarna som betyder mycket för EU:s bönder eftersom EU har en positiv handelsbalans värd 25 miljarder euro gentemot Storbritannien.

Vad är ditt budskap till svenska lantbrukare när det gäller framtiden för EU:s och det svenska jordbruket?

– Sveriges bönder ska se på framtiden med tillförsikt, och jag är säker på de kan göra det med nya CAP. Det kommer att bli en enklare, smartare, modernare och mer miljömedveten jordbrukspolitik. Den fortsätter med direktbetalningar och ger samtidigt möjligheter till kompetenshöjning och tillgång till forskning och innovation. Det kommer att finnas nya möjligheter inom den växande bioekonomin och cirkulära ekonomin. Vi fortsätter också att utveckla nya exportmarknader där bönderna kan få avsättning för sina högkvalitativa produkter.

Fakta/Pelarna i jordbrukspolitiken

Den gemensamma jordbrukspolitiken består av två pelare.
Pelare 1 ska stabilisera priserna jordbruksprodukter och ge ett inkomststöd till jordbruket. Dels genom till exempel gårdsstödet som utgår med en summa per hektar, dels genom marknadsinstrument som innebär att EU kan finansiera uppköp och lagring av till exempel griskött eller mjölkpulver.
Pelare 2 är landsbygdsprogrammet som består av fyra olika övergripande mål: Att förbättra jordbrukets konkurrenskraft. Att göra jord- och skogsbruket mer miljö- och klimatvänligt. Generell landsbygdsutveckling. Och att stimulera lokal utveckling genom den så kallade Leadermodellen.