När brott mot lantbrukare undersöktes under 2018 hade fyra av tio lantbrukare varit utsatta för brott vid ett eller flera tillfällen under de senaste två åren. Ungefär hälften hade inte anmält till polisen, i många fall för att man upplever att det inte ger någon effekt.[1] Brotten kan röra sig om allt från stölder till bluffakturor eller hot från djurrättsaktivister. Genom att förbättra polisens närvaro på landsbygden skapas bättre möjligheter att hantera den lokala brottsligheten och förbättra trygghetskänslan hos boende och företag.

Stölder är ett stort problem som innebär både kostnader och oro för företagaren. Allt från maskiner och bränsle till mindre redskap stjäls och kan föras ut ur landet utan större problem i dagsläget. Det innebär alltför ofta stora kostnader för den enskilda, samtidigt som många lantbrukare upplever att en polisanmälan ger dålig effekt. För den enskilda lantbrukaren är det svårt att värja sig för internationella stöldligor.

För att motverka stölder behövs en kedja av åtgärder; från tydlig stöldmärkning av gods, spårbarhet och snabb informationsspridning till bättre samarbete mellan polis och civilsamhället. Framförallt behöver tullen ökade befogenheter för att förhindra att stöldgods lämnar landet.

Den militanta djurrättsrörelsen har de senaste åren växlat upp sina aktiviteter radikalt, något som drabbat lantbrukare på olika sätt. Utöver de som är drabbade av djuraktivisterna, ger det en så pass stor oro bland lantbrukare att det påverkar viljan att driva företag med djurhållning. Det är viktigt att Polisen och rättsväsendet tar brottsligheten på allvar. Vid bedömning av straffvärdet borde det ses som en försvårande omständighet om man med våld eller hot om våld angriper någon i dennas yrkesutövning

LRF vill att:

  • Det ska finnas fler poliser på landsbygden
  • Tullens befogenheter gällande stöldgods ska utökas
  • En översyn och höjning av straffsatserna för djurrättsrelaterade brott ska genomföras

[1] Undersökning Landja ”Brott mot lantbrukare” 2018