Den mat vi äter står för ungefär en femtedel av våra utsläpp av växthusgaser och det är därför naturligt att reflektera över hur matkonsumtionen påverkar klimatet, och vad vi som producenter och konsumenter kan göra för att minimera miljöpåverkan från maten. 

Visste du det här om konsumtion och klimatet?

  • Under ett år ger varje svensk i genomsnitt upphov till utsläpp av cirka 2 ton växthusgaser genom den mat vi äter, enligt Naturvårdsverket, medan endast en resa till Thailand ger upphov till utsläpp av cirka 2,5 ton växthusgaser per person. Källa: KTH.

  • Vid EU-inträdet 1995 var 75 procent av all mat som konsumerades i Sverige producerad inom landet. Sedan dess har värdet av andelen svensk mat minskat till omkring 50 procent. Källa: Beräkningar baserade på statistik från SCB.

  • Den del av utsläppen från svensk konsumtion som sker i andra länder har ökat med 50 procent de senaste tjugo åren. Växthusgasutsläppen från importerade livsmedel har nästan fördubblats sedan 1993, från ca 4 miljoner ton till ca 8 miljoner ton. Källa: Naturvårdsverket.
     
  • 75 procent av världens växthuseffekt har fossil grund, det vill säga de beror på förbränning av fossil energi som kol, olja, diesel, bensin, naturgas och gasutsläpp från kolgruvor och läckande gasledningar. Resten kommer från bränning av regnskog, matproduktion, sopor, köldmedier. Metan från världens kor ger ungefär 5 procent av de samlade utsläppen. Källa: IPCC.

  • Om koncentrationen av växthusgaser i atmosfären inte ska öka till en nivå som ger 2 graders höjning av temperaturen måste de globala utsläppen 2050 vara mindre än 2 ton per person och år. Utsläppen från en person i Sverige är idag cirka 10,7 ton per år. Källa: IPCC och Naturvårdsverket.

... och det här om den svenska maten och klimatet?

  • Utsläppen från svenskt nötkött är cirka 25 procent lägre än medelproduktionen i EU och utsläppen från produktionen i EU är cirka 60 procent lägre än den globala medelproduktionen. De svenska utsläppen från nötköttsproduktion uppgår med andra ord till 30 procent av medelvärdet för den globala nötköttsproduktionen. Källa: Gerber, P.J. et al. Tackling the Climate through Livestock, FAO och J.P. Lesschen etal. Animal Feed Science and Technology.

  • Svensk mjölkproduktion ger 44 procent lägre utsläpp av växthusgas per kilo mjölk jämfört med världsgenomsnittet. Källa: FAO.

  • Endast cirka 2 procent av svenska mjölkkors mat består av soja. Detta är 25 procent lägre än det europeiska genomsnittet. Över 90 procent av det foder svenska mjölkkor äter produceras i Sverige. Källa: Beräkningar baserade på statistik från Jordbruksverket och WWF.

  • Hela Sveriges jordbruk står för 19 procent (inklusive diesel och torvmarker) av utsläppen av växthusgaser i Sverige, landets transportsektor står för 33 procent av utsläppen. Källa: Naturvårdsverket.

  • 100 procent av den soja som Sveriges bönder köper är certifierad. På så sätt driver det svenska lantbruket inte på skövlingen av regnskog. Allt fler ersätter också sojan med egenproducerat protein för att ytterligare få ned utsläppen. Idag produceras tre gånger mer foderprotein i Sverige än 2001 – omkring 165 000 ton jämfört med 53 400. Källa: Beräkningar baserade på statistik från Jordbruksverket och Lantmännen.

  • De senaste 15 åren har över 10 000 gårdar tagit emot rådgivning kring hur de kan effektivisera sin produktion. Påverkan på vatten, mark och klimat har minskat på gårdar som fått rådgivningen. Det är hundratusentals genomförda åtgärder och förbättringar som leder till en effektivare produktion. Källa: Greppa Näringen.

  • Sedan början av 2000-talet har energiförbrukningen mer än halverats i svensk växthusodling, samtidigt som användningen av fossila bränslen har minskat med mer än 80 procent – detta trots att odlingen har ökat. Källa: Jordbruksverket.

Så här kan vi göra klimatsmarta matval

  • Minska svinnet och slänga mindre mat.

  • Välja svenska produkter framför importerade då de generellt har lägre utsläpp av växthusgaser. Detta är särskilt viktigt för animaliska produkter.

  • Allt vi äter påverkar klimatet, därför gäller det att välja livsmedel som är näringsrika i förhållande till sin klimatpåverkan. Exempelvis ger läsk och godis upphov till utsläpp av växthusgaser men bidrar inte med någon näring.

  • Äta livsmedel som är i säsong.