Antagen av LRF-styrelsen 2009-03-10

LRFs ställningstaganden

1. De gröna näringarnas bidrag till att lösa klimatutmaningen ska tas tillvara
De gröna näringarna har ett erbjudande till samhället för att bidra till att lösa klimatutmaningen. Genom att skapa goda förutsättningar för konkurrenskraftig utveckling av t ex svenskproducerade livsmedel, skogsprodukter, bioenergi, småskalig elproduktion och landsbygdsturism kan erbjudandet förverkligas.

Klimat och väder är avgörande för produktionsvolym, kvalitet och lönsamhet. En stigande temperatur ger en längre växtperiod i landet. Sveriges jämförelsevis goda tillgång på vatten medför sannolikt att svensk jordbruks-, skogs- och trädgårdsproduktion kan öka. De svenska gröna näringarnas produktion kom-mer globalt därmed att bli än viktigare.

2. De gröna näringarnas utsläpp av växthusgaser ska minska
De gröna näringarna ska ligga i framkant när det gäller att minska utsläppen av växthusgaser. Detta gäller särskilt koldioxidutsläpp från fossila bränslen. Utsläppen av koldioxid och lustgas från odling på organogena jordar minimeras. Biogasproduktion bland annat från gödsel minskar både metan och lustgasutsläppen. 

Transportsektorn behöver förändras för att klara klimatmålen. Men vi måste se till helheten och inte använda styrmedel som får negativa konsekvenser för andra viktiga pusselbitar, t ex landsbygdens behov av transporter för att bra livsvillkor för människor och deras näringar, som behövs för att klara klimatmålen.

3. Skogens och jordbrukets potential att binda koldioxid ska tas tillvara
Skogens tillväxt och produkternas användning ger möjligheter att binda kol och därmed halten av växthusgaser i atmosfären. Betesmarker och ökad mullhalt i åkerjorden ger också sådana möjligheter. Dessa potentialer att binda kol ska tas till vara.

4. Energieffektivitet och konvertering till förnybar energi är grunden för långsiktig hållbarhet
En ökad energieffektivisering ska eftersträvas och stimuleras oavsett vilka energikällorna är, för såväl direkt som indirekt användning av energi. Bland annat genom ekonomiska styrmedel ska användningen av förnybara, klimatvänliga och helst inhemska energiråvaror stimuleras. På drivmedelsområdet behöver de skatte- och handelspolitiska spelreglerna vara utformade så att Sverige liksom övriga EU kan få en snabb och rimlig tillväxt i produktionen av biodrivmedel.

En del i detta arbete är att undersöka hur de gröna näringarna kan bli oberoende av fossil energi.

5. Företagarna ska erbjudas ökad kunskap om klimat- och energifrågor – deras drivkrafter, behov och intressen ska styra
För att skynda på omställningen krävs aktiviteter hos den enskilde företagaren. För det krävs kunskaps- och beslutsunderlag så att utsläppen kan minskas kostnadseffektivt och så att produktionen kan anpassas till förändrade klimatbetingelser. Det är en gemensam uppgift bl a för myndigheter och organisationer inom de gröna näringarna att i samverkan utarbeta relevant besluts- och kunskapsunderlag.

6. Konsumenter ska erbjudas ökad kunskap om klimateffekter
Konsumenter ska på ett enkelt sätt kunna förstå klimat- och miljöaspekter på de gröna näringarnas produkter och tjänster. Utvecklingen av en klimatmärkning för livsmedel är ett viktigt verktyg. De fördelar som svenskproducerade livs-medel och skogsprodukter har ur klimatsynpunkt ska kommuniceras.

7. Sårbarheten ska minskas och potentialer med ändrat klimat tas till vara
Klimatförändringarna ger en ökad skördepotential samtidigt som de gröna näringarnas sårbarhet ökar. Den långsamma förändringen ger ett kontinuerligt behov av anpassning. Extrema väderhändelser såsom stormar, torka, regn och översvämningar, kan ge omfattande produktionsskador. Varje enskild företagare måste ges möjlighet att i tid göra nödvändiga förändringar.

Samtidigt är väderextremer en risk för hela samhället. Därför bör en tydlig definition av vad som är att betrakta som katastrof för livsmedelsförsörjning, infrastruktur, landsbygd och tätort utarbetas. Den ska ligga till grund för beredskap och olika former av ersättningssystem, statliga eller privata.

Företagarna inom skog och jord har utrustning och erfarenhet av att reparera skador från naturkatastrofer. Detta kan utvecklas ytterligare. Möjligheterna att minska vattenflöden och utjämna flödestoppar inom avrinningsområden via åtgärder i odlings- och skogslandskapet bör också undersökas.

8. Ökade satsningar på forskning och utveckling
Utifrån klimatfrågans stora och komplexa karaktär har forskning och utveckling en viktig och långsiktig funktion. Det finns behov av mer kunskap både om hur biologiska produktionsförutsättningar påverkas av klimatändringar och hur produktionssystem kan styras för att minska utsläppen.

Det finns även ett behov av teknikutveckling inom den areella produktionen, utveckling av framtida biodrivmedel och breddad användning av fiberråvaror. Nya forskningsområden behöver identifieras. Klimatforskning med fokus på jord, skog, trädgård och landsbygdens miljö ska på ett tydligt sätt ske i samverkan med näringarna.

9. Styrmedel ska utformas så att de bidrar till att de gröna näringarnas samhällsnytta tas tillvara
Samhällets styrmedel och åtgärdspaket för att minska utsläppen av klimatgaser och för att öka tillförseln av förnybar energi ska vara långsiktiga, medföra minimal administration och stimulera stora och små företag att investera i nya lösningar. De ska inte försämra svenska företags konkurrenskraft så att klimatmässigt sämre produkter eller tjänster istället importeras.

10. LRF-koncernen ska minska sina egna utsläpp
LRF-koncernen arbetar systematiskt med att minska sina klimatpåverkande utsläpp från hela verksamheten. Det interna klimatarbetet stärker trovärdigheten för LRF i arbetet med att bidra till lösningar av klimatfrågan och profilerar LRF som en aktör med ambitioner inom klimatområdet.