- Jag försöker gå på högsta hönset nästan jämt. Får man inget gensvar så kontaktar jag chefen direkt och då brukar det lösa sig om det trasslar med någon myndighet, säger Nina Olovsson som driver ett kvighotell i Skomanstjälen mellan Piteå och Älvsbyn i Norrbotten.

Nina Olovsson är ordförande för LRFs kommungrupp i Piteå. Det största problemet med myndigheter i området är handläggningstiderna på lantmäteriet.

- De har så fruktansvärt långa handläggningstider. Det är svårt för många köpare och säljare. Man får inte tag på dem. Jag vet inte om det är lika jobbigt i resten av landet.

Man måste bli bemött på ett bra sätt

I övrigt säger hon att myndigheterna generellt har höga ambitioner.

- De gör sitt bästa men ibland kan det bli personkemi som inte stämmer. Man måste bli bemött på ett bra sätt. Men det är ändå lättare idag än förut. Det var mer auktoritärt förut. Nu kan man faktiskt mejla och på något sätt ändå få svar. Så det har blivit bättre.

Kommunen och länsstyrelsen är de myndigheter som hon har mest kontakt med som lantbrukare. Skogsstyrelsen skickar något brev ibland.

Driver kvighotell

Kvighotellet är en relativt ny affärsmodell. Gården tar emot kvigor från andra lantbrukare och sköter dem tills de ska kalva och bli mjölkkor.

- Vi har två kunder som hyr in sina djur här och de betalar en hyra per djur och dag och så sköter vi dem minutiöst så att det ska vara bättre än om de varit hemma. Vi har mellan 130 och 140 kvigor på gården. Ibland får vi till och med småkalvar hit som stannar här tills de är kalvfärdiga kvigor. Men oftast kommer de när de är 6-8 månader och de åker hem en dryg månad innan de kalvar. Vi bedriver även skogsbruk och hyr ut en stuga på gården men det är kvigorna som är vår stora verksamhet.

Kommungrupperna är verkligen viktiga, säger hon.

- Kommunen ville bygga hus på kanonbra åkermark. Med snabbt ingripande kunde vi stoppa det, så kommungruppen är jätteviktig.