Goda myndighetskontakter och positiva möten är en förutsättning för att svenska företag ska växa. När kontakterna med myndigheter fungerar bra kan vi skapa tillväxt i det gröna näringslivet. 

Det behövs en vilja att dela kunskap och en strävan mot ett gemensamt mål – att utveckla företagen på landsbygden. Då kan bonden leverera råvaror, mat och energi till en växande befolkning.

LRF menar att god myndighetsutövning är: 

  • Rättssäkerhet
  • Kompetens
  • Effektivitet
  • Gott bemötande
  • God service

Rättssäkerhet handlar om att myndigheter ska bedöma lika fall på liknande sätt, att myndigheter har lagstöd för sina krav och håller fast vid tidigare bedömningar, att krav är proportionerliga och att myndigheter uppfyller förvaltningslagens krav på enkel, snabb och billig handläggning.

Kompetens handlar om att personalen vid våra myndigheter har bransch- och verksamhetskunskap, kunskap om grundläggande förvaltningsrättsliga regleringar och sakområdesbestämmelser (till exempel miljöbalken, arbetsmiljö- eller djurskyddslagstiftning), erfarenhet av myndighetshandläggning samt hur dessa olika regelverk ska tillämpas, det vill säga hur avvägningar ska göras för att leda till proportionerliga krav. 

Effektivitet handlar om att lägga resurserna där de gör mest nytta, att myndigheter prioriterar med stöd av tydliga och transparenta principer och att tillstånds- och andra prövningsförfaranden hanteras kostnadseffektivt. 

Gott bemötande och en god kontakt mellan människor är en absolut förutsättning för att nå ett så bra resultat som möjligt. Social kompetens är viktigt när man i sitt arbete möter människor. 

God service handlar om att myndigheterna utgår från enskildas och företags vilja att göra rätt och att myndighetens uppgift är att hjälpa till med det. Service och kontroll går hand i hand. Råd och information är huvudspåret, förelägganden och andra beslut undantag. Myndigheterna ska inte ägna sig åt att leta fel. 

Attityd och ömsesidigt förtroende

Generellt är det viktigt för människor och företag att göra rätt. Ett problem är att det ofta är svårt att veta om man uppfyller alla krav och det riskerar att skapa oro. Särskilt när kraven är kopplade till olika former av sanktioner. 

Tillit är ett effektivt sätt att nå högre regelefterlevnad. Myndigheter skulle därför kunna förlita sig mer på människors vilja att göra rätt och se det som sin uppgift att genom stöd och råd hjälpa till med det. Förtroendet för myndigheterna skulle därmed öka och det i sin tur skulle ge bättre förutsättning för till exempel framgångsrikt tillsynsarbete.

Ett bra exempel är att det i den nationella livsmedelsstrategin framgår att det är lika viktigt att företagen har förståelse för myndigheternas kontrolluppdrag, som att myndigheter och kontrollanter har god kunskap och förståelse för företagens situation och förutsättningar. Kontrollarbetet måste enligt strategin bygga på ömsesidig respekt och förtroende.

11 konkreta förbättringar

Vad

Nuläge

Önskat läge

Myndighetens främsta uppdrag Kontroll och revision Främjande och tillsyn
Utformning av regelverk Detaljerade Målstyrda
Bemötande Misstro Respekt
Använder digitalisering Ibland Fullt ut
Branschkunskaper  Sällan Alltid
Råd och information Sällan Alltid
Samordning av kontroller Sällan Alltid
Förhandsavisering av kontroller Ibland Alltid
Kontrollresultat I efterhand På plats
Avgifter för kontroll och tillsyn Ofta före Efter
Handläggningstid, tillstånd Kan ta flera år Max 180 dagar

 

Alla kan bli vinnare 

Både myndigheter och företagare vinner på en bättre kontakt.

Förändringen är viktigt för att:

  • skydda enskilda och företag mot godtycklig, felaktig och orättvis lagtillämpning
  • använda våra gemensamma resurser så effektivt som möjligt och till så stor nytta som möjligt
  • vårda förtroendet för våra myndigheter och därigenom stärka demokratin.

LRF arbetar med frågan bland annat genom att:

  • definiera LRF:s ståndpunkt i frågan och sammanställa material till LRFs kommungrupper, regioner med flera
  • ta upp frågan med bland andra regeringskansliet, centrala myndigheter, länsstyrelser och kommuner
  • delta i debatt och opinion
  • följa upp livsmedelsstrategin
  • fortsätta att stötta och marknadsföra Rättviksmodellen
  • jobba vidare med regleringsbrev och instruktioner så att fler myndigheter får ett tydligt uppdrag att underlätta för företag och utveckla sitt arbetssätt
  • driva principmål
  • göra undersökningar för att ta reda på om det sker förbättringar kring frågor kopplade till hur myndigheterna utför sitt uppdrag.

Därför behövs god myndighetsutövning

Sveriges lantbrukare har ett av världens högsta tryck vad gäller regler, kontroller, mötestillfällen och information. En bonde har ungefär 400 lagkrav att förhålla sig till. LRFs medlemmar upplever dessutom att reglerna blir fler och alltmer komplicerade och att krångel kopplat till regler och myndigheter utgör ett hinder för företagens utveckling, tillväxt och lönsamhet. 

Därför behöver bonden stöttning i att förstå det som är oklart och hjälp att hitta rätt information. Och ibland bara förståelse när beslut eller besked är svåra. 

Studier visar att bemötandet spelar roll

Flera studier visar att människor i större utsträckning följer regler när myndigheterna har en bra attityd. Till exempel har Skatteverkets uppföljningar visat att de som har förtroende för myndigheter gör rätt i högre utsträckning. Det finns också studier som visar att myndigheter med relativt enkla medel kan försäkra sig om att enskilda känner sig rättvist behandlade.

Livsmedelsstrategin pekar ut riktningen

Sedan den nationella livsmedelsstrategin antogs av riksdagen i juni 2017 har livsmedelsproducenter och myndigheter ett gemensamt mål - att öka livsmedelsproduktionen. Det betyder att vi ska utveckla företag och skapa tillväxt och lönsamhet. För att det ska fungera behöver myndigheterna anta ett tydligt företagar- och tillväxtfokus, parallellt med uppdraget att effektivt och rättssäkert hjälpa den enskilda att ta tillvara sin rätt.

I strategin finns hänvisningar till förändringar som behöver ingå i myndigheternas arbete för att målen ska kunna nås. Exempelvis bör myndigheterna medverka till konkurrenskraftiga villkor för livsmedelskedjans företag. En annan sak är att all tillsyn och kontroll ska vara likvärdig, präglas av en hög kompetens och samordnas så att den innebär en så liten störning som möjligt i den ordinarie verksamheten för företagaren. Det ska byggas på ömsesidig respekt och ömsesidigt förtroende. Det är till exempel viktigt med bra bemötande och tydlig återkoppling i samband med kontrollen. Servicen ska förbättras och handläggningstiderna kortas.

Den nationella livsmedelsstrategin visar vägen för detta arbete på livsmedelsområdet, men är också inspiration till motsvarande arbete även på skogs- och energiområdet.