Varje dag serveras tre miljoner måltider i skolan, vården och omsorgen.

Fler kommuner kan, om de vill, upphandla mat som ligger i nivå med svensk lagstiftning. Idag finns det fortfarande kommuner som går mer på pris än på mat producerad enligt svenska lagar och regler. Det innebär att mer än 30 procent av offentligt upphandlad mat (DKAB Service ABs storköksrapport 2017) inte lever upp till Sveriges lagar om djurskydd och växtodling.

Sverige använder minst antibiotika i EU. Cypern, Spanien och Italien använder mest.

Ingen förebyggande antibiotika

I svensk djurproduktion används till exempel inte antibiotika i förebyggande syfte, det varken behövs eller är tillåtet. Tack vare Sveriges bönders omsorg kan djuren hålla sig friska, de behandlas enbart individuellt om de blir sjuka. Sverige använder minst antibiotika i EU och LRF kampanjar på EU-nivå för att massanvändning av antibiotika i djuruppfödningen ska förbjudas i alla EU-länder.

LÄS MER: Lokalt kött i sju dalakommuner.

Knorren i behåll

Det finns också ett EU-beslut om förbud mot att kupera smågrisarnas svansar. Många länder väljer att göra det ändå eftersom stressade grisar kan bita i varandras svansar. I Sverige kuperar vi inte knorren, och vi håller djuren på ett sätt som gör att man kan undvika det stressade beteendet.

Ändå väljer en del kommuner fortfarande att upphandla mat som skulle vara olaglig att producera i Sverige. Eftersom den är billigare. Och trots att den bidrar till att försämra både humanhälsa och djurhälsa.

Även de som inte kan välja ska få äta bra

Sveriges konsumenter vill ha säker, närproducerad och klimatsmart mat som producerats med omsorg om både djur och miljö.

Som vuxen, frisk konsument kan man välja själv i butiken, eller på restaurangen. Som barn, sjuk eller gammal på ett boende får man äta det som serveras. Barn, sjuka och gamla är de som bäst behöver hälsosam mat. För många äldre och sjuka är maten dessutom en högtidsstund på dagen.

LÄS MER: Så får du din kommun att välja svenskt. 

Matproduktion skapar jobb och tillväxt

Offentliga medel ska användas klokt. Varje satsad krona på lokalt upphandlad mat genererar ett mervärde i den lokala ekonomin. Men det är också en fråga om moral, att det offentliga upphandlar i paritet med det man kräver av böndernas produktion.

Det finns ännu fler aspekter på vikten av att upphandla svenskt, eller lokalt. När riksdagen nu har tagit beslut om en nationell livsmedelsstrategi är det dags att gå från ord till handling. Svenska råvaror tryggar de offentliga måltiderna, även i krissituationer, och bidrar till ökad livsmedelsproduktion och därmed jobb och hållbar tillväxt i hela landet.  

Kommuner som ställer hårdare krav på den mat som serveras i skolor och på äldreboenden medverkar också till att skapa fler lokala jobb.

 LÄS MER: Mer svenskt i offentlig upphandling. 

I den nationella upphandlingsstrategin som regeringen tog fram 2017 skrivs att ”de offentliga inköpen kommer att spela en avgörande roll för Sveriges nationella genomförande av FN:s Agenda 2030 för långsiktigt hållbar ekonomisk, social och miljömässig utveckling, men även Sveriges politik för global utveckling”.

För att all offentlig mat ska vara både hälsosam och hållbar behöver politikerna…

  • Ta strategiska beslut och riktlinjer som blir vägledande och stödjande för upphandlingsenheter att upphandla livsmedel som produceras enligt nivå i svensk lagstiftning för djurskydd och växtodling. 
  • Ställa krav motsvarande svensk lagstiftning vid offentlig upphandling av livsmedel så att svenska djurskyddskrav och regelverk för växtodling är uppfyllda.
  • Skapa bättre konkurrensvillkor för Sveriges gröna näringsliv så att vi kan satsa och kan öka livsmedelsproduktionen i Sverige.
  • Arbeta aktivt för att underlätta för livsmedelsproducenterna att nå olika exportmarknader. De senaste åren har exporten ökat och värdet uppgår idag till cirka 70 miljarder.
  • Se till att det utgår offentliga ersättningar för de mervärden som inte går att ta ut via marknaden.
  • Låta produktionsmålen väga lika tungt som andra samhällsmål och skapa på så sätt förutsättningar för en ökad svensk livsmedelsproduktion.